Svenskt krav: Agera mot skarvarna
Antalet storskarvar har ökat så mycket att det drabbar fisket och skyddet av hotade fiskarter. Det är hög tid att EU inför en gemensam strategi för att få en bättre balans, kräver bland andra den svenska EU-parlamentarikern Sofie Eriksson (S).
Antalet storskarvar har ökat kraftigt i Sverige och Europa sedan 1970-talet. En orsak är att arten då kom att skyddas av EU:s fågeldirektiv. Men i takt med att populationen har växt kraftigt har den fiskätande sjöfågeln också blivit en konkurrent till människans fiske och fiskodling – något företrädare för branscherna återkommande påpekat.
Problemen är nu så stora att EU måste agera, enligt Sofie Eriksson.
Vi har möjligheter till skyddsjakt på skarv i Sverige men vi kommer att behöva göra något på EU-nivå, för beståndet är ett problem för många länder, säger Sofie Eriksson.
Hon och nio andra EU-parlamentariker från bland annat Danmark, Finland och Nederländerna uppmanar i ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att få till stånd en konkret plan gällande skarvbeståndet.
Notan för de skador som skarven orsakar fiskodlingar, fisket och skyddet för hotade sötvattensfiskar uppskattas till 350 miljoner euro årligen, skriver parlamentarikerna i brevet.
De påpekar att begäran om en europeisk förvaltningsplan varit uppe flera gånger förr, utan resultat. Men nyligen presenterades ett utkast till en plan, utarbetad av det FN-anknutna fiskeorganet EIFAAC.
I den finns det konkreta förslag som är vetenskapligt underbyggda. Nu behöver vi politiker ta ett stort ansvar och agera utifrån den informationen vi har, säger Sofie Eriksson.
I Sverige förekommer två underarter av storskarv: atlantstorskarv, som häckar längs kusterna, och mellanskarv som häckar både längs kusterna och i sjöar.
Antalet häckande par i Europa har ökat från drygt 20 000 par i början av 1980-talet till drygt 200 000 under 2000-talet. Förklaringarna är skyddsåtgärder och att storskarven lätt anpassar födan efter vad som finns tillgängligt.
Det är svårt att exakt fastslå vilken påverkan storskarven har på olika fiskpopulationer, men abborre- och karpfiskar löper högre risk att påverkas negativt. Även uppväxtområden för fisk är känsliga. Källa: Naturvårdsverket/SLU
