Storspiggen har blivit ett av de riktigt allvarliga miljöproblemen i Östersjön. Något är galet med ekosystemet och den lilla fisken har på kort tid blivit en av havets dominerande invånare. Det kryllar av spigg i vikar och hav.
När marinekologen Ulf Bergström vid SLU Aqua ska beskriva situationen använder han liknelser som för tanken till bibliska hemsökelser.
– Det är som gräshoppssvärmar som kommer in från öppet hav och skövlar de grunda vikarna i Östersjöns kustområde, säger han.
En liten fisk, sällan mer än åtta centimeter lång, med stor påverkan på havets växt- och djursamhälle. När storspiggen kommer in på våren för att leka, äter den yngel och ägg av annan kustlekande fisk, som abborre och gädda.
– Spiggen kan slå ut hela bestånd i vissa områden. Nedgången av gädda och abborre i Östersjön kan i alla fall delvis förklaras av spiggens ökning, säger Ulf Bergström.
Och det pågår en maktkamp mellan spigg och annan rovfisk i Östersjön. En vuxen abborre äter gärna spigg, likadant med gädda. Men spiggens lek på grunt vatten sammanfaller med föryngringen av annan rovfisk. Den stora mängden, svärmarna av småfisk, gör att kampen har slagit över till spiggens fördel. Av Östersjöns totala biomassa av fisk, står spiggen idag för omkring tio procent. En stor och snabb ökning på bara drygt trettio år
– Det är femtio gånger mer spigg i Östersjön idag än i slutet av 1980-talet.
De stora mängderna spigg gör också annan skada. En stor del av spiggens diet är de små kräftdjur som lever bland vegetationen i Östersjöns grunda områden. Kräftdjuren är i sig en viktig del av havets ekosystem, eftersom de äter av trådalger, och när kräftdjuren minskar i antal, blir det mer trådalger i grunda kustområden. Vi får mer av det grönaktiga slemmet som växer på stenar och blåstång.
Ulf Bergström och hans kollegor på SLU är i full gång med att utreda orsakerna bakom ökningen. En del vet man, men mycket är fortfarande okänt. Spiggen har delvis rört sig under forskarnas radar. Den är så liten att den inte fastnat i de nät som används för att studera beståndens utveckling.
– Vi vet att det är mänsklig aktivitet som ligger bakom spiggexplosionen. Klimatförändringar, övergödning och fiske av gädda och abborre är åtminstone en del av förklaringen till den snabba spiggökningen. Men forskning pågår för att utreda orsakerna i detalj, fortsätter Ulf.
Att storspiggen ökat så snabbt kom som en överraskning för forskare. I början av 80-talet var det få som intresserade sig för spigg. Men när forskare fick upp ögonen för fiskens snabba ökning, började de söka i arkiven för att möjligen förstå spiggens toppar och dalar.
– Tidningsartiklar från 1800-talet visar att man då hade ganska bra koll på spiggen. Man kände till hur mycket spigg det fanns, var man skulle fiska den och hur. Och man visste också att det var en fisk som hade stor påverkan på andra arter. Man hade kunskap om att den hade en stark negativ påverkan på abborre och gädda. Men den kunskapen har vi glömt på vägen.
Det har funnits tider då spiggen var eftertraktad och önskvärd. Det var en av de viktigaste arterna under vissa tider av året för fisket, framförallt på senhösten och vintern.
I början av förra seklet drog Aktiebolaget Fettindustri i Karlshamn igång sin verksamhet. Spigg var råvaran framförallt. Den fångades i stora mängder utmed Blekinges kust, torkades och kokades för att utvinna olja. Spiggolja var populärt och känt sedan århundraden. Från 1700-talets mitt var storspiggsolja till exempel det vanligaste bränslet för Stockholms många oljelampor.
I fiskelägen utmed hela Östersjöns kuster kokades spigg för oljeframställning under så gott som hela 1800-talet. Vid tider då det vanliga fisket slog fel kunde man dryga ut den magra inkomsten med att framställa spiggolja.
Spiggoljan var dyrare än andra oljor och därför var det oftast de bättre beställda i samhället som hade råd att elda sina lampor med denna högklassiga produkt.
– Spiggen är en otroligt fet och energirik fisk, berättar Ulf Bergström. Den innehåller en väldigt hög halt av olja. Fin olja dessutom, som inte sotar.
Det fanns stora mängder spigg utmed den blekingska kusten. Under ett år levererades inte mindre än 2 500 000 liter spigg till fabriken i Karlshamn. Fisket var så effektivt att det har liknats vid rovfiske och spiggen var till och med på väg att utrotas från områdets kustvatten.
I Stockholm vid samma tid beräknar man att det fångades omkring 1 200 tunnor storspigg per år. Enligt en grov uppskattning rymde varje tunna 50 000 spigg, den årliga fångsten bara inom detta område skulle i så fall uppgå till 60 miljoner storspiggar.
Året var 1919 och första världskriget hade avslutats ute i Europa. För Sveriges del var importen fortfarande strängt reglerad och inte minst införseln av oljeprodukter knappt tilltagen. Det var därför av stort värde med en inhemsk oljeproduktion.
Trots att den moderna anläggningen i Karlshamn uppfyllde alla krav på effektivitet gick den i konkurs efter bara fyra år. Satsningen på denna typ av oljeproduktion hade kommit igång för sent. Fredsslutet var ett faktum redan innan fabriken i Karlshamn togs i bruk och samtidigt som införselrestriktionerna började lätta allt mer fick fiskarena uppleva att spiggen utmed kusterna började ta slut. Den våldsamma utfiskningen hade gått för långt.
Sedan det tidiga 1900-talets spiggrusch har fisken återhämtat sig. Milt uttryckt. Och kunskapen om spiggens roll i ekosystemet har under samma tid gått förlorad, liksom intresset för fiske av spigg.
Men det här är på väg att ändras.
– Vi vet att det finns ett stort intresse att börja fiska spigg från det storskaliga trålfisket i utsjön. Då tänker man sig i första hand att man ska göra fiskmjöl av den och mata andra arter som lax till exempel, där en stor del av fodret består av fiskmjöl.
Eftersom feta fiskar innehåller mycket Omega 3 är kosttillskott ett annat möjligt användningsområde. Andra försök har gjorts med att röta spigg för att tillverka biogas. Och diesel. På Åland finns redan idag bussar som kör på fiskdiesel.
Ulf Bergström hoppas att spigg åter kan komma att bli betraktad som en resurs. Ett omfattande fiske skulle kunna stoppa den skenande utvecklingen med spiggsvärmar som betar rent i kustområden. Men spiggfiske har sina egna utmaningar att hantera. Bifångst av andra arter riskerar att utsätta det hårt stressade havet för ytterligare påfrestningar.
Ett annat sätt att stoppa storspiggens härjningar är att gynna spiggens naturliga fiender. Abbore och gädda inne i kustområdena. Torsk och storvuxen strömming ute till havs.
Marinekologen Ulf Bergström är allvarligt oroad över spiggexplosionen. Det kommer att kräva stora ansträngningar för att komma till rätta med de problem den orsakar. Att få tillbaka ett livaktigt bestånd av gädda och abborre är det som ligger högst upp på forskarnas agenda.
– Det är stora svärmar av spigg som kommer in och en liten armé av rovfisk som ska stå emot det. De har ett tufft jobb. Jag hoppas att vi kan stödja och stärka reproduktionen och överlevnaden hos rovfisken, så att vi kan fortsätta ha de fiskbestånd i skärgården som vi är vana vid.
