Okända vrak utforskas på Västkusten

Östersjön är berömt för sin förmåga att bevara gamla vrak. Men längs Västkusten finns många vrak som aldrig har undersökts ordentligt, enligt Staffan von Arbin, som forskar i ämnet på Göteborgs Universitet.
– Varje fartyg ger oss en ny pusselbit till historien, så vi kan måla upp en ännu bättre bild av hur samhället fungerade förr, säger han.

– Folk tror att nästan alla vrak finns i Östersjön, men det finns också mängder med vrak här på Västkusten.

Staffan von Arbin är forskare på Göteborgs universitet och håller just nu på med sin avhandling i marinarkeologi. I den ingår att han ska kartlägga medeltidens sjöfart längs den svenska västkusten. Hittills har Arbin undersökt skeppsvrak från Fjällbacka ner till Styrsö.

– Jag har jobbat med marinarkeologi i över 20 år, men ingen har undersökt de här vraken tidigare. De flesta vrak är fortfarande anonyma och odaterade.

Hittills har Arbin lyckats göra en allmän kartläggning över ungefär tio vrak från medeltiden. Ett av vraken upptäcktes redan 1994, vid Brännholmsviken på Styrsö. Men ingen har, fram tills Staffan von Arbins undersökning, haft kunskapen för att kunna datera fartyget. Nu kan Arbin redovisa att skeppet är från 1500-talet – och byggt av trä från västra Sverige. 

– Det har legat begravt i sedimenten, så det har skyddats mot skeppsmask, vilket antagligen har gjort att träet har hållit så bra. Vi kan också med hjälp av årsringarna och analyser se att virket kommer från Västsverige.

Arbin tror att fartyget användes till fiske under den stora sillperioden på 1500-talet, när kusten fick in stora mängder sill. 

– Vi vet att det under samma period har funnits bosättningar och annan bebyggelse kopplat till fisket här, så det hänger med största sannolikhet ihop. Varje fartyg ger oss en ny pusselbit till historien, så vi kan måla upp en ännu bättre bild av hur samhället fungerade förr.

Det finns få träskepp från 1500-talet som är så välbevarade som det som hittats utanför Styrsö, menar Staffan von Arbin. Men än vet man inte varför skeppet sjönk eller exakt hur det användes inom fisket.

– Vi får vänta på framtida undersökningar för att få fler svar. Och det är spännande, det är ju en del av vår ekonomiska historia. Man brukar säga att båtarna speglar den tidens teknologi. När man undersöker ett skeppsvrak så kan man lära sig mycket om transportmönster och handelsförbindelser.

Skeppet har byggts med klinkteknik, en traditionell teknik som använts i Norden sen vikingatiden. Det innebär att brädorna överlappar varandra istället för att ligga sida vid sida.  Den 14 december i år deklarerades byggtekniken som ett immateriellt kulturarv av UNESCO.

Arbin planerar inte att dyka igen vid vraket i närtid, men kommer att fortsätta sin avhandling med att undersöka och kartlägga detta och andra vrak som han har upptäckt under sina fältstudier. 

– Det blir spännande. Vi har bara skrapat på ytan hittills.