På det pågående FN-mötet i Cali, Colombia, diskuteras strategier för att vända förlusten av biologisk mångfald. Samtidigt varnar en ny rapport från Greenpeace International att målet att skydda 30 procent av världens hav till 2030 riskerar att missas.
Nästan två år har gått sedan världens länder i Montreal i Kanada beslutade om ett globalt ramverk för att vända förlusten av biologisk mångfald.
Då enades man om att senast 2030 skydda minst 30 procent av världens ekosystem på land och i havet. Det rådande FN-mötet COP16 i Cali, Colombia, kommer att handla om hur man ska uppnå målen och hur de ska kunna mätas.
– Det här mötet betyder mycket för havet. Havet och dess biologiska mångfald är viktig för oss på många sätt. Havet ger oss både mat och många andra ekosystemtjänster som vi är beroende av, säger Pia Norling från Havs- och vattenmyndigheten som förhandlar marina frågor på mötet.
Flera rapporter visar att status för världens hav och dess invånare är akut. Och nu varnar Greenpeace International för att målet att skydda 30 procent av havet riskerar att inte uppnås förrän nästa århundrade, 80 år för sent. Resultaten från rapporten visar dessutom att nästan ingenting har gjorts sedan målet klubbades för två år sedan.
De marina skyddade områdena täcker i dag endast omkring en procent av världens hav. I Sverige är runt 14 procent av havet skyddat. På frågan om hur hon ser på Sveriges chanser att nå delmålet att återställa 30 procent av ekosystemen svarar Pia Norling från HaV bara att:
– Det är beroende av den politiska vilja att leva upp till detta mål, säger Pia Norling.
Flera skyddsområden riskerar dessutom att inte vara tillräckligt effektiva. Både Greenpeace och FN:s rapport, State of the Ocean Report, framhåller vikten av korrekt skyddade havsområden för att stödja den biologiska mångfalden i havet. I Sverige pågår bottentrålning i många skyddade områden, speciellt i Kattegatt och Skagerrak.
– Hur starka begränsningarna för mänsklig aktivitet är i ett marint skyddat område avgör hur framgångsrikt det blir, säger Megan Randles, policyrådgivare från Greenpeace UK som deltar på COP16, i ett pressmeddelande.
Biologisk mångfald är livets många olika former på jorden. Det kan förenklat beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns och innefattar allt i naturen. Biologisk mångfald innebär att naturen är rik på variation – att vi har flera olika ekosystem och naturtyper som utgör livsmiljöer; många olika arter i livsmiljöerna och ekosystemen; och dessutom genetisk variation inom varje art.
Enligt IPBES är det framför allt fem faktorer som utarmar den biologiska mångfalden: förlust av livsmiljöer, klimatförändringar, föroreningar, invasiva arter och exploatering av arter.
Källa: Naturvårdsverket och IPBES