Varje år brukar det rapporteras in enstaka iakttagelser av lungmaneter på den svenska västkusten, men i år har det kommit in betydligt fler observationer än vanligt.
Reportage: Tobias Dahlin Foto: Tobias Dahlin och Jennie Soriano
Text: Amanda Saveland
– Det är tveklöst jättemycket, säger marinbiologen Martin Stjernstedt vid Havets hus i Lysekil.
Lungmaneten är en stor, kompakt manet som trivs bäst i varmare vatten och är vanligt förekommande i Medelhavet och norra Atlanten. Den är helt ofarlig för människor, och har ett alldeles unikt karaktärsdrag som gör den lätt att känna igen.
– Det absolut mest kännetecknande är att de är så tydligt blå. De har till och med ett helt eget blått pigment som bara den här gruppen har, säger marinbiologen Martin Stjernstedt.
Han arbetar bland annat med att validera fynd till Artdatabanken, som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och som samlar in observationer av olika arter. Varje år brukar det registreras någon enstaka lungmanet som förts norrut med havsströmmarna på sensommaren, men inte så många som det har gjort i år.
– Det brukar alltid vara en eller två man hör om, men i år har vi just nu 49 rapporter bara i Artdatabanken, säger Martin Stjernstedt.
Har fått in närmare 70 observationer
Samtidigt är det betydligt fler iakttagelser som har gjorts. På Facebook har Havets hus fått in uppemot 70 observationer den senaste tiden, och Martin Stjernstedt har själv sett 10 lungmaneter i Kyrkvik i centrala Lysekil. Det betyder att de nu har fått in långt över 100 fynd.
– Det är vissa som säger att de har spårat upp 20 stycken på en enda strand. Så det är klart mycket, säger Martin Stjernstedt.
Det är onekligen något som har hänt i år som har fått så många lungmaneter att driva upp till Västkusten. Men att slå fast vad som ligger bakom den kraftiga ökningen är i dagsläget omöjligt.
– Det är som att säga hur vädret ska bli nästa år utifrån en enstaka händelse. Det går inte, säger Martin Stjernstedt.
Flera möjliga orsaker
Det är på sensommaren som lungmaneterna växer till sig i Medelhavet eller ute i Atlanten. När de blivit stora och tunga drivs de med i strömmarna som för dem norrut, och gör att de kan ta sig hela vägen till Sverige. Att det blivit så många just i år kan därför ha flera förklaringar.
– Det kan vara så att det finns jättemycket av dem i Atlanten, och att det är därför det är så många av dem här nu. Eller så är det att strömmarna just i år är perfekta för att dra in dem någonstans ifrån där de finns naturligt. Men det kan också vara en kombination av båda, säger Martin Stjernstedt.
Trenden över tid får utvisa
En annan förklaring skulle kunna ha med en större förändring i havet att göra. Nämligen den globala uppvärmningen, som gör att haven blir varmare. Något som både kan påverka strömmar, och gynna arter som trivs i varmare vatten.
– En enstaka händelse kan inte bekräfta att det har med det att göra. Men om det skulle fortsätta hända och vi skulle se att lungmaneterna är såhär talrika i flera år framåt, eller att de ökar sakta men säkert, då är det ju ett tecken på det, säger Martin Stjernstedt.
Om Deep Sea Reporter: Vår ambition är att granska och skildra frågor som rör havet och det liv som finns under ytan. Vi verkar i allmänhetens tjänst och drivs självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen i samhället.
