Lägsta sommarflödet i Europas floder på över 30 år – visar ny rapport
Långdragna värmeböljor och omfattande torka präglade sommaren i Europa. Nu visar en ny rapport från EU:s klimattjänst Copernicus att den även ledde till flera värmerekord i haven och mycket låga vattenflöden i Europas största floder.
Text: Amanda Saveland
Årets sommar blev den tredje varmaste som uppmätts i Europa, och den varmaste någonsin i Västeuropa. Redan i maj drog den första kraftiga värmeböljan in över kontinenten, och mot slutet av sommaren började konsekvenserna synas tydligt i Europas floder. Rostiga skrov från en nazistisk flotta, som legat dold på botten av Donau i över åttio år, blottades när vattenståndet nådde rekordlåga nivåer i Serbien. Och utanför Budapest i Ungern fick turistbåtarna som annars trafikerar floden ställa in sina rutter, eftersom det inte fanns något vatten att ta sig fram på.
En sommar av klimatextremer
Att det rörde sig om en extrem torka bekräftas nu av EU:s klimattjänst Copernicus, som slår fast att flödena i Europas floder var de lägsta som uppmätts sedan mätningarna påbörjades år 1992.
“Europa upplevde en sommar präglad av samverkande extrema klimatförhållanden. Rekordhög värmestress, omfattande torka, exceptionellt låga vattenflöden och ovanligt varma hav förekom samtidigt över stora delar av kontinenten”, säger Samantha Burgess, strategisk chef för klimatfrågor vid Copernicus, i ett pressmeddelande.
Stor samhällspåverkan
Såväl Donau som Seine, Loire och Rhen drabbades av rekordlåga, eller nära rekordlåga, vattenflöden i juli och augusti. Något som inte bara synliggjorde Europas krigshärjade historia och satte stopp för turistutflykter, utan även blottade den centrala roll som floderna har för industrier, transporter och energiförsörjning.
Frankrike, som står för hälften av EU:s totala produktion av el från kärnkraft, tvingades under sommaren stänga flera reaktorer på grund av brist på vatten att kyla dem med. Och i Rumänien använde militären i början av augusti 180 kilo sprängmedel för att kunna leda om vattnet i en kanal, och på så sätt förhindra en total nedstängning av kärnkraftverket Cernavoda.
Kris för lastfartyg
De uttorkade floderna ställde även till med fraktproblem, eftersom mycket transporter i Europa sker vattenvägen. På Västeuropas största flod Rhen tvingades fartyg minska sin lastkapacitet med en femtedel för att inte gå på grund, vilket orsakade störningar i produktionen för flera industrier.
“Konsekvenserna innebär mer än bara värmerekord. Det påverkar tillgången till vatten, energisystem, transporter, ekosystem och människors hälsa, och i takt med att klimatet fortsätter bli varmare understryker sådana här händelser behovet av att bygga motståndskraft mot alltmer sammanlänkade klimatrisker”, säger Samantha Burgess.
Rekordvärme i Medelhavet
Den varma sommaren drabbade även Europas hav, där ytvattentemperaturerna i stora delar av Atlantkusten och i västra och centrala Medelhavet nådde rekordnivåer, och åtföljdes av kraftiga marina värmeböljor.
I delar av Medelhavet var vattnet upp mot 6 grader över det normala. Något som inte hade varit möjligt utan den mänskliga påverkan på klimatet, enligt forskarnätverket World Weather Attribution.
Att haven drabbas av dessa värmerekord får förödande konsekvenser för livet under ytan. Dels på grund av värmestress, dels för att varmt vatten producerar mindre syre, och därmed orsakar syrebrist.
