Kan Östersjön få havssnor i framtiden?

De senaste veckorna har det rapporterats om att ”havssnor” har lagt sig som ett täcke på Marmarasjön, utanför Turkiet. Snoret är egentligen en slags algblomning, men har kommit att kallas havssnor på grund av sin konsistens och färg. I CNN:s reportage så dyker journalisten Arwa Damon ner i innanhavet, för att se om katastrofen är lika illa under som över ytan. Där möter hon koraller och fiskar som kvävts till döds när det tjocka snoret har lagt sig på havsbotten.

Turkiska forskare har observerat att det har skett utbrott av havssnor i Maramarasjön sedan 2007. Däremot säger Boris Ozalp, marinbiolog och korallexpert, till CNN att 2021 är första året som geggan faktiskt dödar livet i havet.

Men vad är det som skiljer havssnoret i Turkiet från de algblomningar vi möter i Östersjön på sommaren? Alf Norkko är forskare på Helsingfors Universitet. Han förklarar att i Östersjön så kommer blomningen från blågröna bakterier, medan han tror att det i Turkiet handlar om alger.

– Det är frågan om väldigt kraftig algblomning, snarlikt Östersjöns cyanobakteriblomningar, men i detta fall är det väl kiselalger och pansaralger, säger han. 

Havssnoret i Marmarasjön är mer koncentrerat och algerna är tätare än de bakterieblomningar som sker i Östersjön – vilket gör att de kan kväva livet under ytan. Men anledningen till att båda haven täcks av blomningarna lär vara densamma.

– Det är varmt och lugnt väder kombinerat med intensiv övergödning som är problemet. Marmarasjön är ett hav som är snorigt för att det lider av feber. Algmassorna är alltså döende eller döda. När dom väl sjunker till bottnen förbrukar dom förstås syre och det intensiva slemmet gör dessutom att det fastnar överallt.

Forskarna har inget svar på varför algblomningen har exploderat som det gjort i år och katastrofen har väckt ett starkt politiskt engagemang i landet. BBC rapporterar att president Recep Tayyip Erdoğan har sagt att ”problemet måste lösas omgående, innan det tar sig ut till Svarta havet”. Han ska enligt nyhetsmediet ha skickat 300 tjänstemän till havet för att få fram en lösning på problemet.

Alf Norkko berättar att spridningen av havssnor, eller havsslem som det också kallas, är något forskare varnat för länge. Han hänvisar till en rapport av Jeremy Jackson, Mass Extinctions And ‘Rise Of Slime’ Predicted For Oceans, där författaren varnade redan 2008 för en ökning av ”slime” i världshaven. Jackson menar att ett intensivt fiske, kombinerat med ökade föroreningar och ett varmare klimat kan bli en grogrund för fler algblomningar. En sådan utveckling kan också göra haven sura och öka syrebristen, vilket kommer göra det svårt för koraller och fiskar att överleva.

Om inte ordentliga åtgärder vidtas, skriver Jackson i sin rapport som publicerades för 13 år sedan, så kan våra hav i framtiden förvandlas till en plats där bakterier, maneter – och havssnor – regerar.

Betyder det att Östersjöns algblomning skulle kunna utvecklas till att bli mer och mer likt havssnor i framtiden? Nej, menar Nils Kautsky som är professor i marin ekotoxilogi på Stockholms universitet. Han har också följt medierapporteringen från Marmarasjön.

– Det tror jag inte alls. Östersjön är större, har mycket bättre vattenomsättning och är kallare än Maramarasjön. Dessutom har vi jobbat med att minska våra föroreningar under en längre tid, både i Östersjön och på Västkusten, så jag har svårt att se att vi skulle kunna se ett liknande fenomen här, säger han