Förslag: Registrera fritidsfiskare och fångster
En statlig utredning föreslår krav om att många av landets fritidsfiskare ska registrera sig med personuppgifter hos myndigheterna och även rapportera in sina fångster.
Intresseorganisationen Sportfiskarna ser en stor utmaning i själva genomförandet.
– Det är ingen tvekan om den saken, även om vi ska göra allt vi kan för att det ska fungera så bra som möjligt, säger Anders Karlsson, biträdande generalsekreterare, till TT.
Långt över en miljon människor ägnar sig någon gång per år åt fritidsfiske i Sverige, och nu kan reglerna för en del av dem komma att ändras.
I fredags lämnade Fiske- och vattenbruksutredningen över sitt slutbetänkande till regeringen.
Bland mycket annat föreslås nya krav om att fritidsfiskare över 18 år under vissa förutsättningar ska registrera sig elektroniskt hos myndigheterna framöver.
Detta ska ske hos Havs- och vattenmyndigheten med namn, person- eller samordningsnummer samt med kontaktuppgifter.
Kravet ska gälla vid fiske i havet av arter eller bestånd som omfattas av EU:s återhämtnings- och förvaltningsplaner, och det handlar om både Östersjön och Nordsjön.
Även fångster
Antalet arter av fisk och skaldjur som omfattas kan variera med åren och det är ännu oklart exakt hur många fritidsfiskare som berörs.
Registrering ska också krävas ”i andra fall, vid fritidsfiske i havet eller i statligt förvaltade sötvattensområden, om det enligt föreskrifter meddelade av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer” behövs på grund av EU-krav.
Redan 2018 förespråkade EU-kommissionen att medlemsstaterna ska avkrävas ett system för att samla in fångstinformation inför vetenskaplig rådgivning för den gemensamma fiskeripolitiken.
Utredaren föreslår nu också nya krav om att samma kategorier fritidsfiskare även ska rapportera in sina fångster.
Det ska bland annat omfatta uppgifter om fångstplats och i övrigt de uppgifter som bestämts av Havs- och vattenmyndigheten.
”Användarvänligt sätt”
Anders Karlsson säger att Sportfiskarna välkomnar registrering av både fiskare och fångster om det kan skydda bestånden.
Samtidigt är hans organisation, med cirka 73 000 medlemmar, långt ifrån heltäckande och det kan bli en stor pedagogisk utmaning att få så många fritidsfiskare som möjligt att förstå varför det är viktigt.
– Avgörande är att systemen för inrapportering blir enkla och lättbegripliga, säger han.
Det måste ske på ett användarvänligt sätt och vi behöver få vara med i utvecklingen av detta.
Omslagsfoto: Fredrik Sandberg/TT En utredning föreslår nya krav på landets fritidsfiskare. Arkivbild.
Antal personer i åldern 16–80 år som under 2024 någon gång fritidsfiskade uppgick till cirka 1,2 miljoner, varav runt 790 000 män och 430 000 kvinnor. Utöver det tillkommer ett stort men okänt antal barn, ungdomar samt utländska turister.
Antalet fiskedagar i fjol uppgick till omkring 10,1 miljoner varav 5,3 miljoner från båt. Flest fiskedagar hade inlandsområdena i Götaland och Svealand, följt av Norrlands inland.
Vanligaste arten att fiska efter är abborre i både inlandsfisket och kust- och havsfisket. Även gäddfiske är mycket vanligt förekommande i båda typerna av vatten. Men också fiske efter lax och havsöring – samt andra laxfiskar – samt sötvattenskräftor, hummer, gös, sik, makrill, sill/strömming och torsk är vanligt.
Fritidsfiskets utgifter för förbrukningsmaterial, fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi uppgick i fjol till cirka 6,4 miljarder kronor. Utgifter för större inköp, som båtar eller dyrare redskap, uppskattas till 4,8 miljarder kronor. De totala utgifterna uppgick alltså till cirka 11,2 miljarder kronor.
Källa: SCB, Havs- och vattenmyndigheten