Den nya maten under ytan

09 februari, 2022

På grund av överfiske minskar bestånden av våra mest populära matfiskar både globalt och nationellt. Samtidigt finns det många arter i havet som vi av tradition inte äter, men som har stor potential att tillgodose det växande behovet av mat. På Tjärnö marina laboratorium i Strömstad testas just ett koncept för småskalig och hållbar odling av ny mat från havet. 

maria bodin med tång
Maria Bodin med tång. Foto: Susanne Liljenström

– Likväl som att ha en kryddträdgård på land, skulle man kunna ha det i havet. Antingen vid sin egen brygga om man har någon, eller genom ”tillsammansodlingar”. Precis som ett kolonilottsområde på land, fast i havet!

Maria Bodin är marinbiolog vid Tjärnö marina laboratorium och projektleder arbetet kring marina kolonilotter i Sverige. Syftet är bland annat att undersöka hur en marin kolonilott kan konstrueras, vilka redskap och metoder som är lämpliga och vilka arter som kan odlas. 

– Det vi har gjort är en enkel pilotanläggning och kopplat på bommar till en befintlig brygga som redan hade strandskyddsdispens. Sedan hängde vi ut band för att titta på vilka arter som finns i vattnet, som har larver just här.

En viktig aspekt vid havsbaserad odling är nämligen att den anpassas efter lokala förutsättningar. Om arter introduceras som egentligen inte hör hemma på platsen i fråga, riskerar ekosystemet att rubbas. Vid bryggan på Tjärnö, som tillhör det artrika Kosterhavet, visade det sig blåmusslor, ostron, sjöpungar och havstulpaner trivs särskilt bra. Även rep med skott av algerna havssallat och sockertång har placerats ut. 

sjöpungar
Sjöpungar. Foto: Susanne Liljenström

Flera syften

En fördel med havsbaserad odling är att det kräver mindre resurser än traditionell odling på land. Dessutom behöver den inte konkurrera om åkermark. Förutom den matproducerande funktionen, finns det också miljönyttor med odling i marina kolonilotter.

– Man behöver ju inte tillsätta något i havet, varken vatten eller näring. Och alger tar ju upp kväve och fosfor så de gör nytta i havet genom att vara ekosystemtjänstgörare. När man skördar alger så plockar man faktiskt upp ämnen som skulle kunna vara övergödande.

Ett annat syfte med marina kolonilotter är att skapa en plattform för lärande om hållbart nyttjande av havet och dess resurser. Bodin förklarar till exempel att det för många människor inte är en självklarhet att alger kan användas i matlagning och hur det går till. Genom att engagera till exempel turister, skolor och restauranger, kan en mötesplats skapas för förmedling av sådan kunskap. 

kolonilott vid Tjärnö
En kolonilotts placering vid Tjärnö marina laboratorium. Foto: Anna Axelsson

Krångliga tillståndsprocesser  

Hur går du då till väga för att starta din egen marina kolonilott? Första steget är att identifiera en lämplig plats för odlingen. Därefter behöver du undersöka vilka tillstånd som krävs för att odla på platsen i fråga. Och där har Sverige en bit kvar i utvecklingen, jämfört med andra nordiska länder.

– Vi vill ju gärna satsa mer på blå och hållbar mat och då är ju havets resurser ganska outnyttjade. Men lagstiftningen är ganska knepig som den är nu.

Ett land som har kommit långt i utvecklingen av marina kolonilotter är Danmark. Inom ramen för projektet Havhøst har ett 20-tal odlingar startat runt om i landet. Framgångsfaktorn där, beskriver Bodin, är en tidig och fungerande dialog med myndigheter. På så sätt har tillståndsprocessen anpassats efter skalan på odlingen. Enligt svenskt regelverk däremot, spelar det ingen roll om odlingen ska ske på en enskild lina eller flera hektar – alla måste genomgå samma process. Det räcker heller inte med en ansökan. 

– I Sverige kan det som privatperson vara svårt att reda ut hur ansökningsprocessen går till, eftersom ett myller av olika myndigheter är inblandade. Och det där är jätteknepigt – det kostar mycket pengar med alla tillstånd, men det tar också tid och man vet inte ens vad man får för svar. Så där behövs förbättring, de här frågorna behöver lyftas.

Kommunerna är särskilt viktiga aktörer i etableringen av marina kolonilotter, eftersom de ansvarar för den fysiska planeringen av både mark- och vattenområden. Att den här typen av odling ingår i kustkommunernas översiktsplaner är viktigt för att genomförandet ska ske på ett sätt som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart, och för att det inte ska konkurrera ut andra intressen. 

– Jag tror verkligen att det här är framtiden, men man måste göra det på ett hållbart sätt. Både miljömässigt, men också vad det kostar för varje enskild person eller företag att dra igång en odling.

meny
Foto: Anna Axelsson

Framtidsutsikter 

Om fem år hoppas Bodin att tillståndsprocessen för att etablera en marin kolonilott ska ha förenklats, men också att odlingen för med sig ett visst ansvar. Till exempel är det viktigt att den som odlar har kunskap om sin närmiljö för att undvika negativ påverkan på havet.

– Att man har en skyldighet och tar ett ansvar för det man odlar. Att det är relativt enkelt att skaffa tillstånd, men också att man har en skyldighet att övervaka hur odlingen påverkar miljön.

För konceptets genomslag krävs även en vilja till nya beteenden, vanor och tankemönster från allmänhetens sida. 

– Vi måste tänka på ett annat sätt. Vi kan inte bara äta rött kött utan måste tänka mer gröna och blåa proteiner.

Text: Anna Axelsson
Foto: Susanne Liljenström, Anna Axelsson

Liknande artiklar

Det blåser upp till storm över Atlanten. Rekordvarmt havsvatten och ett naturligt väderfenomen gör att experter varnar för vad som kan bli en av de...
Tet: Sofia Eriksson/TT
Foto: Rebecca Blackwell/AP/TT
Rulla till toppen