Möts för att rädda djur, natur och hav – konkreta planer krävs
Om fyra år ska flera viktiga mål för världens djur och natur vara uppfyllda – men arbetet går långsamt framåt. Hur man ska nå målen i ”naturens Parisavtal” står i fokus när FN:s möte för biologisk mångfald hålls för 17:e gången.
När det globala ramverket för jordens arter och ekosystem klubbades vid COP15 i december 2022, sågs det av många som en sista chans att stoppa artdöden. Vid COP17 i Jerevan i Armenien gjordes för första gången en global översyn av de steg länderna tagit för att nå målet i det så kallade Kunming-Montréal-ramverket.
23 åtgärdsmål ska nås till 2030, bland annat att skydda 30 procent av land och hav och en halvering av matsvinnet. Men inför den första utvärderingen ser majoriteten av målen avlägsna ut.
Vägledning framåt
Charlotta Sörqvist som leder den svenska förhandlingsdelegationen säger att det är tydligt att man behöver göra mer.
– Ett väldigt bra utfall från den här COP:en vore om det fanns ett beslut som gav en tydlig vägledning till länderna om hur vi ska arbeta framåt, kanske peka på vissa mål där man behöver göra mer så att vi kan använda det som grund för fortsatt genomförande.
Det här blir femte gången hon leder den svenska förhandlingsdelegationen och hon har sett intresset för mötet om biologisk mångfald växa.
– Vi har en mängd aktörer som följer frågorna och är aktiva, inte minst inom näringslivet. Det gör att vi kan fortsätta att ha en dialog också mellan partsmötena.
Ankin Ljungman, policychef på WWF, hoppas på ny energi i arbetet framåt och att länderna är villiga att genomföra det arbete de åtagit sig.
– När planen antogs så var man väldigt överens om att vi måste stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Om vi inte lyckas till 2030 kommer kostnaderna för att skjuta på målet att bli så mycket högre. Ju mer natur vi förlorar, desto svårare blir det ju att vända kurvan.
Ta initiativ
En viktig del av mötet, utöver de förhandlingar som hålls, är de samarbeten och koalitioner som uppstår vid sidan av, där länder beslutar att samarbeta.
– Det handlar både om att ta ambitiösa beslut inom förhandlingarna men även att man utanför förhandlingsrummet visar att man är villig att ta initiativ och gå före och visa vägen, säger Ankin Ljungman.
För Sveriges del kommer det inte att bli några nya samarbeten vid årets möte, förklarar Charlotta Sörqvist.
– Vi har ju en övergångsregering och det gör att vi håller fast vid etablerade positioner som vi haft i det förberedande arbetet och går till exempel inte med i några nya koalitioner eller nya initiativ.
FN-toppmötet om biologisk mångfald hålls vanligtvis vartannat år. I år hålls mötet i Jerevan i Armenien 19-30 oktober.
COP står för Conference of the parties och syftar på parterna i FN:s konvention för biologisk mångfald. Siffran anger vilket möte i ordningen det är.
2022, stod kanadensiska Montréal värd. Den historiska överenskommelse som slöts där omfattar 23 åtgärdsmål och kallas för Kunming–Montréal GBF (globala ramverket för biologisk mångfald).
Tillägget Kunming kommer av att den kinesiska staden skulle ha stått värd för mötet, något som ändrades till följd av Kinas dåvarande covid-restriktioner.
Källa: TT