Gäddorna blir fler – visar nytt provfiske

22 sep, 2025

I flera år har det larmats om att gäddorna minskar i Stockholms skärgård. Nu visar nytt provfiske ett tydligt trendbrott. Gäddan kan vara på väg tillbaka.

Text: Arvid Wiclander Mellgren

Henrik C. Andersson är fiskekonsulent vid Länsstyrelsen i Stockholms län och leder projektet ReFisk – ett initiativ för att stärka rovfiskbestånden i skärgårdsvikar.

ReFisk genomförde 2019 och 2020 provfiske efter gädda i Stockholms skärgårds vikar. Då konstaterade man ett svagt gäddbestånd, men när man i år följde upp provfisket var resultatet desto bättre.

– Jag är själv lite förvånad, det var helt sinnessjuka mängder med fisk i vissa vikar, säger Henrik C. Andersson

Henrik C Anderson vid ett provfiskepass. Foto: Daniel Brelin

Provfisket genomfördes med en ny metod – fiskespön. I ReFisks metodbeskrivning står det att ”Respektive fiskare ska under hela försöket fiska efter bästa förmåga”

Spinnfiske – en risk för felmarginal?

– Jo det gör det, men det gör det med alla provfiskemetoder. Även med nät och ryssjor. Just för gädda är fiske med spö mer effektivt, eftersom den är en bakhållsjägare som för det mesta står still, säger Henrik C. Andersson.

Under våren provfiskade de i 26 vikar, varav 13 är fredade, alltså otillåtna att fiska i annars. Övriga 13 var så kallade referensvikar till var och en av de fredade vikarna för att kunna urskilja effekten av fredning i resultatet. I en av referensvikarna, Myttingeviken söder om Ljusterö, fångades 2019 och 2020 långt under 0,5 gäddor per fiskespö och timme.

”Garanterar ett visst ökat bestånd”

När provfisket följdes upp i våras var förändringen tydlig. I Stockholms innerskärgård visade årets provfiske ett mångdubblat fångstantal. I Myttingeviken fångades nu fyra gäddor per spötimme.

– De ökningar vi ser nu garanterar ett visst ökat bestånd, så pass stor är skillnaden, säger Henrik C. Andersson.

Myttingeviken är den enda referensviken med högre fångstfrekvens än sin motsvarande fredade vik. Henrik C. Andersson menar att detta tyder på att fredning är en förvaltningsmetod som fungerar och bör tillämpas på fler och större områden. Men även i referensvikarna var fångsterna betydligt fler än 2019 och 2020.

– Det har ökat mer i fredningsområden, men det har ökat i alla vikar i innerskärgården. Förändringen är inte bara en effekt av fredning. Något positivt har hänt, säger fiskekonsulenten.

Nyckeln: Abborre

Henrik C. Anderson vet inte säkert varför gäddan kan ha återhämtat sig så kraftigt men tror att abborrens roll är viktig. När spiggarna blir för många i skärgårdsvikarna äter de upp mycket av gäddornas ägg. Gäddan äter generellt inte mycket spigg. Men det gör abborren.

– Jag tror att abborren har en förmåga att rätta till de problem spiggen orsakar. Den är en dedikerad spiggätare, säger han.

En till som tror att abborren kan ha haft en positiv påverkan är Ulf Bergström, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Ulf Bergström, forskare SLU. Foto: Privat

– Jag tror att det kan vara så att fler abborrar gynnar gäddan eftersom de är bättre på att hålla spiggen i schack. Fast det har vi inte undersökt, så det är bara en fråga om spekulationer. Vi vet att abborrens tillväxt ökat genom ökad födotillförsel och ökande temperaturer. Det kan bidra till att trycka ner spiggen. De här mekanismerna undersöker vi just nu, säger han.

Forskaren framhåller också att man endast sett förbättringar i innerskärgården.

– I mellan- och ytterskärgården har vi inte sett några förbättringar än så länge. Där har spiggen tagit över och i många områden slagit ut de lokala bestånden av rovfisk, säger Ulf Bergström.

Henrik C. Andersson konstaterar samma sak.

– Där är gäddan typ borta, säger han.

Osäkert

Joakim Hansen, miljöanalytiker vid Stockholms universitet, menar att det är för tidigt att dra några slutsatser om möjliga orsaker till provfiskeresultatet – eller om gäddbeståndet i innerskärgården ens har ökat.

Joakim Hansen, miljöanalytiker vid Stockholms Universitet. Foto: Privat

– Vi ska inte tolka detta för tidigt, vi måste först titta på flera faktorer. Hur var vädret? Hur var temperaturutvecklingen under våren? När gick isen? Det måste analyseras. Det blir ett forskarsvar från mig helt enkelt, säger Joakim Hansen.

Det är dock ingen omöjlighet att gäddorna blivit fler. Han lyfter också att spiggen verkar ha minskat de senaste åren, att fisketrycket i utsjön utanför Svealandskusten är något lägre och att det är logiskt att fler fredade skärgårdsområden gör att gäddorna har större möjlighet att öka i antal.

Om Deep Sea Reporter: Vår ambition är att granska och skildra frågor som rör havet och det liv som finns under ytan. Vi verkar i allmänhetens tjänst och drivs självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen i samhället.

Dela på