{"id":35640,"date":"2024-07-04T08:23:11","date_gmt":"2024-07-04T06:23:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/?p=35640"},"modified":"2025-02-26T14:33:51","modified_gmt":"2025-02-26T13:33:51","slug":"kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/","title":{"rendered":"Kina tvingar Uigurer att bereda fisken vi \u00e4ter"},"content":{"rendered":"\n

Minoriteter fr\u00e5n Xinjiang tvingas att arbeta i industrier runt om i landet. Det visar sig att de bland annat bereder en stor del av den fisk och skaldjur som skickas till Europa och USA.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Av Ian Urbina 9 oktober 2023<\/p>\n\n\n\n

EN MOLNIG MORGON i april f\u00f6rra \u00e5ret stod \u00f6ver \u00e5ttio m\u00e4n och kvinnor, kl\u00e4dda i matchande r\u00f6da vindjackor, i ordnade rader framf\u00f6r t\u00e5gstationen i Kashgar, en stad i Xinjiang i Kina. De var Uigurer, en av Kinas st\u00f6rsta etniska minoriteter, och de stod d\u00e4r med resv\u00e4skor vid f\u00f6tterna och dystra ansiktsuttryck och tittade p\u00e5 en avskedsceremoni som h\u00f6lls till deras \u00e4ra av den lokala regeringen.<\/p>\n\n\n\n

Den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen har producerats i samarbete med The New Yorker<\/a>, med bidrag fr\u00e5n Daniel Murphy, Joe Galvin, Maya Martin, Susan Ryan, Austin Brush och Jake Conley fr\u00e5n The Outlaw Ocean Project.<\/sup><\/p>\n\n\n\n

– Det \u00e4r en strategi f\u00f6r att kontrollera och assimilera, s\u00e4ger Adrian Zenz, en antropolog som studerar interneringen i Xinjiang.<\/p>\n\n\n\n

– Och den \u00e4r utformad f\u00f6r att eliminera den uiguriska kulturen.<\/p>\n\n\n\n

Arbetsprogrammet \u00e4r en del av en bredare agenda f\u00f6r att underkuva ett historiskt sett motstr\u00e4vigt folk.<\/p>\n\n\n\n

Kina domineras av den etniska gruppen Han, men mer \u00e4n h\u00e4lften av befolkningen i Xinjiang, en inlandsregion i nordv\u00e4stra Kina, best\u00e5r av minoriteter – de flesta av dem uigurer, men \u00e4ven kirgizer, tadzjiker, kazaker, huier och mongoler. Under hela nittiotalet gjorde uiguriska rebeller uppror och bombade polisstationer 2008 och 2014. Som svar intensifierade Kina ett brett f\u00f6rf\u00f6ljelseprogram, enligt vilket muslimska minoriteter kunde frihetsber\u00f6vas i m\u00e5nader eller \u00e5r f\u00f6r handlingar som att recitera en vers ur Koranen vid en begravning eller att odla ett l\u00e5ngt sk\u00e4gg.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 2017 samlade regeringen in DNA-prover, fingeravtryck, irisskanningar och blodgrupper fr\u00e5n alla inv\u00e5nare mellan tolv och sextiofem \u00e5rs \u00e5lder i Xinjiang. Under de senaste \u00e5ren har de h\u00e4r biologiska registren kombinerats med mass\u00f6vervakningsdata fr\u00e5n Wi-Fi-sniffing, \u00f6vervakningskameror och personliga bes\u00f6k. Regeringen har placerat miljontals uigurer i \u201domskolningsl\u00e4ger\u201d och interneringsanl\u00e4ggningar, d\u00e4r de har utsatts f\u00f6r tortyr, misshandel och tv\u00e5ngssterilisering. USA:s regering har beskrivit landets agerande i Xinjiang som en form av folkmord.<\/p>\n\n\n\n

I b\u00f6rjan av tv\u00e5tusentalet b\u00f6rjade Kina f\u00f6rflytta uigurer till arbete utanf\u00f6r regionen som en del av ett initiativ som senare skulle bli k\u00e4nt som Xinjiang Aid. Regionens partisekreterare menade att programmet skulle fr\u00e4mja \u201dfull syssels\u00e4ttning\u201d och \u201detnisk interaktion, utbyte och blandning\u201d. Men kinesiska akademiska publikationer har beskrivit det som ett s\u00e4tt att \u201d\u00f6ppna upp\u201d ett \u201dstelnat problem\u201d i det uiguriska samh\u00e4llet i Xinjiang, d\u00e4r staten ser det \u201dstora antalet arbetsl\u00f6sa uiguriska ungdomar\u201d som ett \u201dlatent hot\u201d.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 2019 skrev forskare vid Nankai University i Kina, som f\u00e5tt privilegierad tillg\u00e5ng till information om programmet, en rapport som oavsiktligt publicerades online, d\u00e4r \u00f6verf\u00f6ringarna beskrevs som \u201den viktig metod f\u00f6r att reformera, sm\u00e4lta samman och assimilera\u201d den uiguriska befolkningen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Julie Millsap, fr\u00e5n Uyghur Human Rights Project, konstaterade att staten genom programmet kan \u201dstyra och begr\u00e4nsa alla aspekter av uigurernas liv\u201d. (Tj\u00e4nstem\u00e4n vid Kinas utrikesministerium<\/a> svarade inte p\u00e5 fr\u00e5gor om programmet, men Wang Wenbin, en talesperson, sade nyligen att p\u00e5st\u00e5endet om tv\u00e5ngsarbete inte \u00e4r \u201dn\u00e5got annat \u00e4n en enorm l\u00f6gn som sprids av m\u00e4nniskor mot Kina.\u201d) Mellan 2014 och 2019 omlokaliserade kinesiska myndigheter enligt statlig statistik, \u00e5rligen mer \u00e4n tio procent av Xinjiangs befolkning – eller \u00f6ver tv\u00e5 och en halv miljon m\u00e4nniskor – genom arbetskraftsf\u00f6rflyttningar; cirka 25 000 m\u00e4nniskor per \u00e5r skickades ut ur regionen. Effekten har varit enorm: mellan 2017 och 2019 minskade f\u00f6delsetalen i Xinjiang med n\u00e4stan h\u00e4lften, enligt den kinesiska regeringen.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6VERF\u00d6RINGARNA b\u00f6rjar vanligtvis med att det knackar p\u00e5 d\u00f6rren. Ett \u201dby-arbetslag\u201d, som best\u00e5r av lokala partitj\u00e4nstem\u00e4n, g\u00e5r in i ett hush\u00e5ll och \u00e4gnar sig \u00e5t \u201dtankearbete\u201d, vilket inneb\u00e4r att de uppmanar uigurer att delta i statliga program, varav vissa inneb\u00e4r omplaceringar. Tj\u00e4nstem\u00e4nnen har ofta kvoter f\u00f6r hur m\u00e5nga som ska tas emot, och ibland deltar \u00e4ven representanter fr\u00e5n statligt \u00e4gda f\u00f6retag i hembes\u00f6ken, d\u00e4ribland Xinjiang Zhongtai Group<\/a>, ett Fortune 500-konglomerat som \u00e4r involverat i samordningen av arbetskraftsf\u00f6rflyttningar. Wang Hongxin, tidigare ordf\u00f6rande f\u00f6r Zhongtai, som under de senaste \u00e5ren har \u201danst\u00e4llt\u201d mer \u00e4n fyra tusen arbetare fr\u00e5n s\u00f6dra Xinjiang, beskrev sitt f\u00f6retags rekryteringsinsatser i rosiga ordalag: \u201dNu har b\u00f6nderna i Siyak en stark \u00f6nskan att l\u00e4mna sina hem och hitta en anst\u00e4llning.\u201d (F\u00f6retaget har inte svarat p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gningar om kommentarer till denna artikel).<\/p>\n\n\n\n

Den officiella ber\u00e4ttelsen antyder att uiguriska arbetare \u00e4r tacksamma f\u00f6r syssels\u00e4ttningsm\u00f6jligheterna, och vissa \u00e4r sannolikt det. I en intervju med statliga medier ber\u00e4ttade en uigurisk arbetare att hon och hennes man nu tj\u00e4nade 22.000 dollar per \u00e5r p\u00e5 en fisk- och skaldjursfabrik och att fabriken tillhandah\u00f6ll \u201dgratis kost och logi\u201d. Men ett hemligst\u00e4mplat internt direktiv fr\u00e5n Kashgar Prefecture’s Stability Maintenance Command, fr\u00e5n 2017, visar att personer som mots\u00e4tter sig omplaceringar kan straffas med frihetsber\u00f6vande. Zenz ber\u00e4ttade f\u00f6r mig om en kvinna fr\u00e5n Kashgar som v\u00e4grade ta emot ett uppdrag p\u00e5 en fabrik f\u00f6r att hon var tvungen att ta hand om tv\u00e5 sm\u00e5 barn, och som d\u00e4rf\u00f6r f\u00e4ngslades. En annan kvinna som v\u00e4grade en f\u00f6rflyttning sattes i en cell f\u00f6r \u201dicke-samarbete\u201d. Och staten har andra metoder f\u00f6r att ut\u00f6va p\u00e5tryckningar. Barn och \u00e4ldre vuxna skickas ofta till statliga anl\u00e4ggningar; familjens mark kan konfiskeras. Enligt en rapport fr\u00e5n Amnesty International fr\u00e5n 2021 sade en f\u00f6re detta f\u00e5nge i ett interneringsl\u00e4ger: \u201dJag l\u00e4rde mig att om en familjemedlem var i ett l\u00e4ger m\u00e5ste man arbeta s\u00e5 att far eller make kan komma ut snabbt.\u201d<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r m\u00e4nniskor v\u00e4l har rekryterats samlas de ihop. I februari 2022 f\u00f6rdes till exempel tusentals uigurer till en \u201djobbm\u00e4ssa\u201d intill ett interneringsl\u00e4ger i sydv\u00e4stra Xinjiang. En video fr\u00e5n ett liknande evenemang visar m\u00e4nniskor i prydliga rader som skriver under kontrakt medan de \u00f6vervakas av personer som ser ut att vara tj\u00e4nstem\u00e4n i arm\u00e9kl\u00e4der. M\u00e5nga \u00f6verf\u00f6ringar sker med t\u00e5g eller flyg. Bilder visar uigurer med r\u00f6da blommor fastsatta p\u00e5 jackorna – en vanlig symbol f\u00f6r firande – som g\u00e5r ombord p\u00e5 China Southern Airlines<\/a> flyg som chartras av myndigheterna i Xinjiang. (Flygbolaget svarade inte p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gningar om kommentarer).<\/p>\n\n\n\n

Ibland motiveras \u00f6verf\u00f6ringar av arbetskraftens krav. I mars 2020 publicerade Chishan Group<\/a>, ett av Kinas ledande fisk- och skaldjursf\u00f6retag, ett internt nyhetsbrev d\u00e4r man beskrev vad man kallade det \u201denorma produktionstrycket\u201d som orsakats av pandemin. I oktober samma \u00e5r tr\u00e4ffade partitj\u00e4nstem\u00e4n fr\u00e5n den lokala antiterroristavdelningen vid byr\u00e5n f\u00f6r allm\u00e4n s\u00e4kerhet och byr\u00e5n f\u00f6r m\u00e4nskliga resurser och social s\u00e4kerhet, som hanterar arbets\u00f6verf\u00f6ringar, ledningen tv\u00e5 g\u00e5nger f\u00f6r att diskutera hur man skulle kunna hitta ytterligare arbetskraft till f\u00f6retaget.<\/p>\n\n\n\n

Flera m\u00e5nader senare gick Chishan med p\u00e5 att p\u00e5skynda \u00f6verf\u00f6ringarna till sina fabriker. Wang Shanqiang, vice VD p\u00e5 Chishan, sade i ett nyhetsbrev fr\u00e5n f\u00f6retaget att \u201df\u00f6retaget ser fram emot att migrantarbetare fr\u00e5n Xinjiang snart anl\u00e4nder\u201d. (Chishan Group svarade inte p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gningar om kommentarer.)<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Arbetare fr\u00e5n etniska minoriteter p\u00e5 Yantai Sanko Fisheries deltar i politiska utbildningssessioner p\u00e5 fabriken 2021, en vanlig komponent i Kinas statligt p\u00e5tvingade tv\u00e5ngsarbetssystem. (Yantai United Front Work Department\/The Outlaw Ocean Project)<\/em><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r arbetare som kommer fr\u00e5n landsbygden i Xinjiang kan \u00f6verg\u00e5ngen bli brutal. Enligt ett annat nyhetsbrev fr\u00e5n Chishan omfattas nya arbetare inte av produktionskvoter, f\u00f6r att hj\u00e4lpa dem att anpassa sig. Men efter en m\u00e5nad b\u00f6rjar fabrikstj\u00e4nstem\u00e4nnen \u00f6vervaka deras dagliga produktion f\u00f6r att \u00f6ka \u201dentusiasmen\u201d. En fabrik har s\u00e4rskilda team av chefer som ansvarar f\u00f6r dem som \u201dinte anpassar sig till sitt nya liv\u201d. Ibland paras nya uiguriska arbetare ihop med \u00e4ldre som har till uppgift att \u201dh\u00e5lla sig \u00e0 jour med de nya migrantarbetarnas sinnesst\u00e4mning\u201d. M\u00e5nga arbetare i Xinjiang uts\u00e4tts f\u00f6r \u201dpatriotisk utbildning\u201d. Bilder som publicerats av en kommunal myndighet visar hur minoritetsarbetare fr\u00e5n Xinjiang p\u00e5 Yantai Sanko Fisheries<\/a> studerar ett tal av Xi Jinping och l\u00e4r sig om \u201dpartiets etniska politik\u201d (Yantai Sanko har inte svarat p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gningar om kommentarer.) F\u00f6retag f\u00f6rs\u00f6ker ibland underl\u00e4tta \u00f6verg\u00e5ngen genom att erbjuda s\u00e4rskilda boenden.<\/p>\n\n\n\n

I ett f\u00f6rs\u00f6k att h\u00f6ja moralen tillhandah\u00e5ller vissa stora fabriker separata matsalar och uigurisk mat till f\u00f6rflyttade arbetare. Ibland anordnar fabrikerna festliga evenemang med dans och musik. En film fr\u00e5n en fabrik visar uigurer som dansar i cafeterian, omgivna av uniformerade s\u00e4kerhetsvakter. Arbetare fr\u00e5n andra branscher som har sluppit undan programmen f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ring av arbetskraft \u00e4r ibland uttryckligen kritiska till hur de har behandlats. En uigurisk man sl\u00e4pptes fr\u00e5n ett omskolningsl\u00e4ger f\u00f6r att sedan f\u00f6rflyttas till en kl\u00e4dfabrik. \u201dVi hade inget annat val \u00e4n att \u00e5ka dit\u201d, sade han till Amnesty International enligt dess rapport fr\u00e5n 2021. En kvinna fr\u00e5n Xinjiang vid namn Gulzira Auelkhan tvingades arbeta i en handskfabrik. Hon straffades f\u00f6r att hon gr\u00e4t eller tillbringade ett par extra minuter p\u00e5 toaletten, genom att placeras i \u201dtigerstolen\u201d, d\u00e4r armar och ben h\u00e5lls fastsp\u00e4nda – en form av tortyr. \u201dJag tillbringade sex till \u00e5tta timmar i tigerstolen f\u00f6rsta g\u00e5ngen eftersom jag inte f\u00f6ljde reglerna\u201d, s\u00e4ger hon. \u201dPolisen h\u00e4vdade att jag hade mentala problem och inte var i r\u00e4tt sinnesst\u00e4mning.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

”Vi arbetade ig\u00e5r. Vi arbetade i g\u00e5r kv\u00e4ll. Vi jobbar fortfarande”, s\u00e4ger en uigurisk man i ett r\u00f6stklipp som laddades upp p\u00e5 Douyin 2021 \u00f6ver bilder av utmattade arbetare sittande p\u00e5 pallar med packad flundra f\u00f6r export. (Douyin\/the Outlaw Ocean Project)<\/em><\/p>\n\n\n\n

Men de uigurer som fortfarande arbetar p\u00e5 fabrikerna \u00f6vervakas noga, och ett av f\u00e5 s\u00e4tt att f\u00e5 en inblick i deras liv \u00e4r genom deras inl\u00e4gg p\u00e5 sociala medier. Efter att ha anl\u00e4nt till Shandong tar de ibland selfies vid vattnet; Xinjiang \u00e4r den plats p\u00e5 jorden som ligger l\u00e4ngst bort fr\u00e5n havet. Vissa publicerar uiguriska s\u00e5nger med sorgsen text. Det kan naturligtvis helt enkelt handla om sentimentala musikstycken. Men forskare har h\u00e4vdat att de ocks\u00e5 kan fungera som ett s\u00e4tt att f\u00f6rmedla kryptiska budskap om lidande och samtidigt kringg\u00e5 den kinesiska censuren. I en analys fr\u00e5n 2015 drogs slutsatsen att \u201dkommentarer och kritik d\u00f6ljs genom metaforer, sarkasm och referenser till traditionella uiguriska ordspr\u00e5k och kulturella aspekter som bara en insider eller n\u00e5gon som \u00e4r mycket bekant med den uiguriska kulturen och samh\u00e4llet skulle k\u00e4nna igen.\u201d P\u00e5 senare \u00e5r har den statliga \u00f6vervakningen och censuren bara \u00f6kat.<\/p>\n\n\n\n

En medel\u00e5lders uigurisk man, som senare arbetade p\u00e5 en fisk- och skaldjursfabrik i Shandong, filmade sig sj\u00e4lv i en avg\u00e5ngshall p\u00e5 en flygplats i mars 2022 och spelade in l\u00e5ten \u201dKitermenghu\u201d (\u201dI Shall Leave\u201d). I filmen klippte han bort den del av l\u00e5ten som alla som k\u00e4nner till den vet inneh\u00e5ller raden \u201dNu har vi en fiende; ni b\u00f6r vara f\u00f6rsiktiga.\u201d<\/p>\n\n\n\n

En annan uigurisk arbetare, som hade talat varmt om programmen i officiella medierapporter, varav en inneh\u00f6ll ett foto av honom vid havet, lade upp samma bild p\u00e5 Douyin tillsammans med en s\u00e5ng som lyder: \u201dVarf\u00f6r finns det ett behov av att lida mer?\u201d<\/p>\n\n\n\n

En ung kvinna publicerade en selfie tagen framf\u00f6r en fisk- och skaldjursanl\u00e4ggning i Shandong och lade till ett utdrag ur en uigurisk popl\u00e5t: \u201dVi \u00e4r vana vid s\u00e5 mycket lidande\u201d, st\u00e5r det i texten. ”Ha t\u00e5lamod, mitt hj\u00e4rta. Dessa dagar kommer att g\u00e5 \u00f6ver.”<\/p>\n\n\n\n

I ett bildspel ser man arbetare som packar fisk och skaldjur i kartonger. En voice-over s\u00e4ger: \u201dDen st\u00f6rsta gl\u00e4djen i livet \u00e4r att besegra en fiende som \u00e4r m\u00e5nga g\u00e5nger starkare \u00e4n du och som har f\u00f6rtryckt dig, diskriminerat dig och f\u00f6r\u00f6dmjukat dig.\u201d<\/p>\n\n\n\n

I vissa videor uttrycker uiguriska arbetare sitt missn\u00f6je i n\u00e5got mindre f\u00f6rt\u00e4ckta ordalag. En arbetare publicerade en video d\u00e4r han rensar fisk p\u00e5 Yantai Longwin Food<\/a>. \u201dTror du att det finns k\u00e4rlek i Shandong?\u201d fr\u00e5gar ber\u00e4ttarr\u00f6sten. \u201dDet enda som finns \u00e4r att vakna halv sex varje morgon, arbeta oavbrutet, slipa knivar och rensa fisk i all o\u00e4ndlighet.\u201d (Yantai Longwin Food har inte svarat p\u00e5 en beg\u00e4ran om kommentarer).<\/p>\n\n\n\n

En annan video visar en fiskf\u00f6rpackningslinje och inneh\u00e5ller ett inslag som ofta anv\u00e4nds p\u00e5 Douyin:<\/p>\n\n\n\n

\u201dHur mycket f\u00e5r du betalt p\u00e5 en m\u00e5nad?\u201d fr\u00e5gar en man.<\/p>\n\n\n\n

\u201dTre tusen\u201d, svarar en annan.<\/p>\n\n\n\n

\u201dVarf\u00f6r \u00e4r du d\u00e5 fortfarande inte n\u00f6jd?\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201dF\u00f6r att jag inte har n\u00e5got val.\u201d<\/p>\n\n\n\n

LEVERANSKEDJORNA F\u00d6R FISK OCH SKALDJUR \u00e4r notoriskt sv\u00e5ra att tr\u00e4nga igenom. Internationella ideella \u00f6vervakningsgrupper och journalister har mycket begr\u00e4nsad tillg\u00e5ng till Kina. F\u00f6r att uppt\u00e4cka tv\u00e5ngsarbete tenderar f\u00f6retagen att f\u00f6rlita sig p\u00e5 f\u00f6retag som genomf\u00f6r ”granskningar”, d\u00e4r inspekt\u00f6rer bes\u00f6ker en fabrik f\u00f6r att se till att de f\u00f6ljer arbetsregler som g\u00e4ller f\u00f6r privata f\u00f6retag. Problemet, enligt Scott Nova, verkst\u00e4llande direkt\u00f6r f\u00f6r Worker Rights Consortium, \u00e4r att revisorerna sj\u00e4lva och de metoder de anv\u00e4nder inte \u00e4r utformade f\u00f6r att uppt\u00e4cka statligt tv\u00e5ngsarbete. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att f\u00f6rbereda en revision kr\u00e4vs vanligtvis att fabrikerna fyller i fr\u00e5geformul\u00e4r om f\u00f6rekomsten av migrerande arbetare fr\u00e5n andra provinser eller utlandet och vilka spr\u00e5k som talas p\u00e5 plats, samt att de f\u00f6rser revisorerna med listor \u00f6ver arbetare, varav vissa v\u00e4ljs ut f\u00f6r intervjuer. Men fabriker som f\u00f6rs\u00f6ker d\u00f6lja f\u00f6rekomsten av arbetare fr\u00e5n Xinjiang underl\u00e5ter ofta helt enkelt att ange dem i de s\u00e5 kallade sj\u00e4lvutv\u00e4rderingsenk\u00e4terna. <\/p>\n\n\n\n

Granskningarna meddelas vanligtvis i f\u00f6rv\u00e4g, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r cheferna att d\u00f6lja minoritetsarbetare fr\u00e5n Xinjiang under inspektionerna. \u00c4ven n\u00e4r arbetare intervjuas \u00e4r de ofta ovilliga att vara uppriktiga av r\u00e4dsla f\u00f6r repressalier. Sarosh Kuruvilla, professor i industriella relationer vid Cornell, analyserade mer \u00e4n fyrtiotusen revisioner fr\u00e5n hela v\u00e4rlden och fann att n\u00e4stan h\u00e4lften var op\u00e5litliga. ”Verktyget \u00e4r helt trasigt”, s\u00e4ger han. ”Det \u00e4r en ”tick-box”-\u00f6vning f\u00f6r revisorn, men det \u00e4r ocks\u00e5 en ”tick-box”-\u00f6vning f\u00f6r varum\u00e4rket.”<\/p>\n\n\n\n

I \u00e5r (2023) anlitade jag privatdetektiver i Kina f\u00f6r att bes\u00f6ka tv\u00e5 stora fisk- och skaldjursfabriker i Shandongprovinsen – den ena heter Shandong Haidu<\/a> och den andra heter Rongcheng Haibo<\/a> – som tillsammans hanterar ungef\u00e4r trettio procent av all bl\u00e4ckfisk som bearbetas i Kina. Vid ett av f\u00f6retagen fick en utredare veta att det skulle vara om\u00f6jligt att komma in i bearbetningsomr\u00e5det. Utredaren tog en video fr\u00e5n utsidan, som visade arbetare i vita uniformer som t\u00e4ckte hela kroppen, likt de operationskl\u00e4der som kirurger b\u00e4r i operationssalen; deras anletsdrag doldes av ansiktsmasker. Utan att kunna tala med dem var det om\u00f6jligt att med s\u00e4kerhet s\u00e4ga om n\u00e5gon av dem var uigur.<\/p>\n\n\n\n

Genom att genomf\u00f6ra tomma revisioner kan f\u00f6retag h\u00e4vda att de f\u00f6ljer f\u00f6retagets standard. Lund’s Fisheries<\/a>, en ledande amerikansk bl\u00e4ckfiskleverant\u00f6r som samarbetar med Haibo, kr\u00e4ver att alla dess leverant\u00f6rer genomf\u00f6r revisioner som utformats av Sedex<\/a>, f\u00f6rfattaren till den mest anv\u00e4nda regelboken f\u00f6r revision.<\/p>\n\n\n\n

I maj 2022 slutf\u00f6rde granskare fr\u00e5n SGS<\/a>, ett av de fr\u00e4msta revisionsf\u00f6retagen, en inspektion av Haibo, och amerikanska f\u00f6retag fortsatte att importera dess produkter. Men n\u00e4r vi unders\u00f6kte saken fann vi att mer \u00e4n hundrasjuttio personer fr\u00e5n Xinjiang arbetade p\u00e5 Haibo under 2021, och ett halvdussin uiguriska arbetare skickades regelbundet till Douyin p\u00e5 Haibo under hela 2022. Samma dag som revisorerna gjorde en rundtur publicerade en ung uigurisk arbetare bilder p\u00e5 sig sj\u00e4lv n\u00e4ra anl\u00e4ggningens lastkajer och vad som verkar vara dess sovsalar. (Wayne Reichle, VD f\u00f6r Lund’s, sade till mig: \u201dV\u00e5ra leverant\u00f6rer uppfyller v\u00e5rt f\u00f6retags leverant\u00f6rsstandarder, som \u00f6vertr\u00e4ffar de amerikanska importbest\u00e4mmelserna.\u201d En talesman sade att f\u00f6retaget har b\u00f6rjat unders\u00f6ka saken). P\u00e5 Haidu hade man enligt ett nyhetsbrev fr\u00e5n f\u00f6retaget inr\u00e4ttat en s\u00e4rskild matsal f\u00f6r att servera migrerande arbetare fr\u00e5n Xinjiang.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r en SGS-representant pressades p\u00e5 fr\u00e5gan sade han att revisorerna hade gjort vad som kr\u00e4vdes av dem enligt Sedex metodik. (En representant fr\u00e5n Haibofabriken sade i ett e-postmeddelande att f\u00f6retaget \u201daldrig har anst\u00e4llt n\u00e5gra arbetare fr\u00e5n Xinjiang\u201d. En representant f\u00f6r Haibo-anl\u00e4ggningen skrev i ett e-postmeddelande att \u201dvi \u00e4r ett f\u00f6retag som drivs i enlighet med lagar och f\u00f6rordningar\u201d och bad att reportageteamet inte skulle sprida \u201dosanna rykten\u201d. En representant fr\u00e5n Haidu-fabriken sade: \u201dVi anv\u00e4nder oss inte av illegala arbetare fr\u00e5n Xinjiang eller andra l\u00e4nder, och vi har nyligen klarat granskningen av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.\u201d) Detta revisionsmisslyckande var inte en isolerad h\u00e4ndelse. I v\u00e5r unders\u00f6kning fann vi andra exempel p\u00e5 uiguriska arbetare som publicerade videor inom n\u00e5gra veckor efter granskningen. H\u00e4lften av de kinesiska export\u00f6rer som vi identifierade som knutna till uigurisk arbetskraft hade klarat revisioner av ledande globala inspektionsf\u00f6retag. \u00c4ven m\u00e5nga av de f\u00f6retag som \u00e4r certifierade som h\u00e5llbara \u00e4r inblandade. Alla fisk- och skaldjursfabriker som vi uppt\u00e4ckte anv\u00e4nde sig av tv\u00e5ngsarbete fr\u00e5n Xinjiang var certifierade av Marine Stewardship Council.<\/a> (Jo Miller, M.S.C.:s PR-chef, medgav att organisationen \u00e4r beroende av granskningar, som har \u201dbetydande begr\u00e4nsningar\u201d).<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi pressade tj\u00e4nstem\u00e4n fr\u00e5n Sedex ber\u00e4ttade de att det \u201dkan vara sv\u00e5rt och riskabelt f\u00f6r revisorerna sj\u00e4lva att uttryckligen erk\u00e4nna statligt tv\u00e5ngsarbete\u201d som \u201dkan ha dolts\u201d. Organisationen sade att den skulle uppdatera sin v\u00e4gledning i fr\u00e5gan. Intresseorganisationer har l\u00e4nge h\u00e4vdat att revisioner \u00e4r ineffektiva. \u00c5r 2019 rapporterade Human Rights Watch att granskarna misslyckades med att uppt\u00e4cka omfattande fall av sexuella \u00f6vergrepp inom kl\u00e4dindustrin i Bangladesh, Indien och Pakistan. \u00c4nd\u00e5 \u00f6kar anv\u00e4ndningen av dem.<\/p>\n\n\n\n

SGS marknadsf\u00f6r nu \u00e4ven en tj\u00e4nst f\u00f6r revision av fiskefartyg, som \u00e4r verksamma p\u00e5 \u00f6ppet hav, d\u00e4r regelbunden \u00f6vervakning \u00e4r mycket sv\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

– Revisioner och certifieringar har inte avsl\u00f6jat tv\u00e5ngsarbete i anl\u00e4ggningar f\u00f6r bearbetning av fisk och skaldjur p\u00e5 land, s\u00e4ger Johnny Hansen fr\u00e5n International Transport Workers’ Federation. S\u00e5 hur skulle de kunna vara b\u00e4ttre p\u00e5 att identifiera tv\u00e5ngsarbete till havs?<\/p>\n\n\n\n

Resultatet av dessa misslyckanden \u00e4r att tusentals ton fisk och skaldjur som importeras fr\u00e5n fabriker som anv\u00e4nder tv\u00e5ngsarbete forts\u00e4tter att komma in i USA. Vi fann att minst tio stora fisk- och skaldjursf\u00f6retag i Kina har anv\u00e4nt mer \u00e4n tusen uiguriska arbetare sedan 2018. Under den tiden skeppade dessa f\u00f6retag mer \u00e4n 47 000 ton fisk och skaldjur – inklusive torsk, pollock, r\u00e4kor, lax och krabba – till USA. Fisk och skaldjur fr\u00e5n dessa fabriker k\u00f6ptes av stora amerikanska och kanadensiska import\u00f6rer, inklusive High Liner Foods. (En talesperson f\u00f6r High Liner Foods<\/a> sade att dess leverant\u00f6r, Yantai Sanko, hade genomg\u00e5tt en tredjepartsrevision i september 2022). Eftersom fisk och skaldjur kan blandas ihop i varje steg av transporten \u00e4r det sv\u00e5rt att veta s\u00e4kert var ett visst parti hamnar. Men dessa import\u00f6rer skickade sina produkter till stormarknader \u00f6ver hela landet, inklusive Walmart<\/a>, Costco<\/a>, Kroger<\/a> och Albertsons<\/a>. (En talesperson f\u00f6r Walmart sade att f\u00f6retaget \u201df\u00f6rv\u00e4ntar sig att alla v\u00e5ra leverant\u00f6rer f\u00f6ljer v\u00e5ra standarder och avtalsf\u00f6rpliktelser, inklusive de som r\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter\u201d. En talesperson f\u00f6r Albertsons sade att de skulle sluta k\u00f6pa vissa fisk- och skaldjursprodukter fr\u00e5n High Liner Foods. Costco och Kroger svarade inte p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gningar om kommentarer).<\/p>\n\n\n\n

Import\u00f6rerna skickade ocks\u00e5 fisk och skaldjur till Sysco, den globala livsmedelsj\u00e4tten som f\u00f6rser mer \u00e4n fyrahundratusen restauranger \u00f6ver hela v\u00e4rlden med fisk. (En talesperson f\u00f6r Sysco<\/a> sade att deras leverant\u00f6r, Yantai Sanko, hade genomg\u00e5tt revisioner och f\u00f6rnekade att den n\u00e5gonsin hade \u201dtagit emot n\u00e5gra arbetare inom ramen f\u00f6r ett statligt program f\u00f6r \u00f6verf\u00f6ring av arbetskraft\u201d).<\/p>\n\n\n\n

Under de senaste fem \u00e5ren har den amerikanska regeringen spenderat mer \u00e4n 200 miljoner dollar p\u00e5 fisk och skaldjur fr\u00e5n import\u00f6rer som \u00e4r knutna till uigurisk arbetskraft till offentliga skolor, milit\u00e4rbaser och federala f\u00e4ngelser. (En talesman f\u00f6r amerikanska \u00a0jordbruksdepartementet<\/a> p\u00e5pekade att dess myndigheter \u00e4r skyldiga att k\u00f6pa fisk och skaldjur fr\u00e5n USA. Enligt forskare anv\u00e4nder dock ink\u00f6pare p\u00e5 lokal niv\u00e5 f\u00f6r program som st\u00f6ds av federala myndigheter ibland undantag f\u00f6r att k\u00f6pa mat och andra produkter fr\u00e5n utlandet).<\/p>\n\n\n\n

USA \u00e4r inte det enda landet som importerar fisk och skaldjur som \u00e4r knutna till arbetare fr\u00e5n Xinjiang. Import\u00f6rer som \u00e4r knutna till uigurisk arbetskraft levererar till v\u00e4rldens st\u00f6rsta fiskbearbetningsfabrik, som \u00e4gs av den brittisk-amerikanska j\u00e4tten Nomad Foods<\/a>, i Bremerhaven i Tyskland. Fabriken levererar ledande varum\u00e4rken inom fryst fisk till livsmedelsbutiker i hela Europa, d\u00e4ribland franska Carrefour<\/a>, brittiska Tesco<\/a> och tyska Edeka<\/a>. (Carrefours pressavdelning sade att f\u00f6retaget \u201dstarkt f\u00f6rd\u00f6mer anv\u00e4ndningen av tv\u00e5ngsarbete i sin leveranskedja\u201d och har inlett en utredning, som enligt f\u00f6retaget hittills inte har funnit n\u00e5gra bevis f\u00f6r tv\u00e5ngsarbete. Tesco avb\u00f6jde att kommentera sina kopplingar till leverant\u00f6rer som g\u00f6r ink\u00f6p fr\u00e5n fabriker som anv\u00e4nder uiguriska arbetare. Edekas informationsavdelning sade att man inte var ansvarig f\u00f6r efterlevnadsfr\u00e5gor som r\u00f6rde \u201dm\u00e4rkesprodukter\u201d, som de fr\u00e5n Nomad Foods). Totalt identifierade vi import av fisk och skaldjur som var kopplad till arbetskraft fr\u00e5n Xinjiang i mer \u00e4n tjugo l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

I USA menar experter att det federala \u00f6vervakningsprogrammet f\u00f6r import av fisk och skaldjur m\u00e5ste justeras f\u00f6r att komma till r\u00e4tta med situationen. Programmet, som \u00e4r utformat f\u00f6r att uppt\u00e4cka och bek\u00e4mpa illegalt fiske, kr\u00e4ver att import\u00f6rerna f\u00f6r detaljerade register \u00f6ver sina produkter. Men flera viktiga arter, d\u00e4ribland bl\u00e4ckfisk och lax, ing\u00e5r inte i \u00f6vervakningen, och lagen kr\u00e4ver inte att f\u00f6retagen l\u00e4mnar ut information om arbetarna eller deras villkor.<\/p>\n\n\n\n

Judy Gearhart, som arbetar f\u00f6r Accountability Research Center vid American University, menar att lagen bakom programmet b\u00f6r utvidgas s\u00e5 att f\u00f6retag i Kina och deras amerikanska k\u00f6pare tvingas l\u00e4mna detaljerad information om arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena. \u201dAtt acceptera producenternas ord eller en frivillig certifieringsst\u00e4mpel \u00e4r helt klart inte tillr\u00e4ckligt\u201d, s\u00e4ger hon.<\/p>\n\n\n\n

Robert Stumberg, juridikprofessor vid Georgetown University, f\u00f6rklarade att lagen om uigurisk arbetskraft \u00e4r \u201ddistinkt kraftfull\u201d. I st\u00e4llet f\u00f6r att i f\u00f6rsta hand f\u00f6rlita sig p\u00e5 att f\u00f6respr\u00e5kare eller journalister ska beh\u00f6va bevisa f\u00f6rekomsten av tv\u00e5ngsarbete kopplat till en viss produkt, kr\u00e4ver lagen att leverant\u00f6rer och import\u00f6rer bevisar att de inte har n\u00e5gon koppling till uiguriskt arbete. Han p\u00e5pekar att den amerikanska regeringen redan har unders\u00f6kt arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena i en rad andra branscher, bland annat f\u00f6r solpaneler, bildelar, datachips, palmolja, socker och tomater. F\u00f6r Stumberg \u00e4r det uppenbart vad som m\u00e5ste h\u00e4nda nu.<\/p>\n\n\n\n

– Fisk och skaldjur borde st\u00e5 p\u00e5 tur, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

Ett l\u00e4ngre reportage om hur tusentals arbetare fr\u00e5n provinsen Xinjiang i Kina tvingas att arbeta i fisk- och skaldjursfabriker som i sin tur levererar till m\u00e5nga av de stora livsmedelsbutikerna och restaurangerna i Europa och USA, hittar ni en l\u00e4nk till h\u00e4r.<\/a> <\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Minoriteter fr\u00e5n Xinjiang tvingas att arbeta i industrier runt om i landet. Det visar sig att de bland annat bereder en stor del av den fisk och skaldjur som skickas till Europa och USA.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":35641,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[580],"tags":[2562,2563,606,2541,2543,2565,2564],"class_list":["post-35640","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-internationellt","tag-fiskforadling","tag-folkforflyttning","tag-kina","tag-the-outlaw-ocean-project","tag-tvangsarbete","tag-uigurer","tag-xinjiang"],"acf":[],"yoast_head":"\nKina tvingar Uigurer att bereda fisken vi \u00e4ter - Deep Sea Reporter<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Minoriteter fr\u00e5n Xinjiang tvingas att arbeta i industrier runt om i landet. Det visar sig att de bland annat bereder en stor del av den fisk och skaldjur som skickas till Europa och USA.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Kina tvingar Uigurer att bereda fisken vi \u00e4ter - Deep Sea Reporter\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Minoriteter fr\u00e5n Xinjiang tvingas att arbeta i industrier runt om i landet. Det visar sig att de bland annat bereder en stor del av den fisk och skaldjur som skickas till Europa och USA.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Deep Sea Reporter\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2024-07-04T06:23:11+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2025-02-26T13:33:51+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Screenshot-2023-09-21-at-12.34.46-PM.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"780\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"458\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Lena Scherman\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Lena Scherman\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"25 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/\"},\"author\":{\"name\":\"Lena Scherman\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/person\/8440c67b5dda5c5ae6c70162fedbd434\"},\"headline\":\"Kina tvingar Uigurer att bereda fisken vi \u00e4ter\",\"datePublished\":\"2024-07-04T06:23:11+00:00\",\"dateModified\":\"2025-02-26T13:33:51+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/\"},\"wordCount\":4882,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Screenshot-2023-09-21-at-12.34.46-PM.png\",\"keywords\":[\"fiskf\u00f6r\u00e4dling\",\"folkf\u00f6rflyttning\",\"Kina\",\"the outlaw ocean project\",\"tv\u00e5ngsarbete\",\"uigurer\",\"xinjiang\"],\"articleSection\":[\"Internationellt\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/\",\"name\":\"Kina tvingar Uigurer att bereda fisken vi \u00e4ter - Deep Sea Reporter\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Screenshot-2023-09-21-at-12.34.46-PM.png\",\"datePublished\":\"2024-07-04T06:23:11+00:00\",\"dateModified\":\"2025-02-26T13:33:51+00:00\",\"description\":\"Minoriteter fr\u00e5n Xinjiang tvingas att arbeta i industrier runt om i landet. Det visar sig att de bland annat bereder en stor del av den fisk och skaldjur som skickas till Europa och USA.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Screenshot-2023-09-21-at-12.34.46-PM.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Screenshot-2023-09-21-at-12.34.46-PM.png\",\"width\":780,\"height\":458},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Kina tvingar Uigurer att bereda fisken vi \u00e4ter\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/\",\"name\":\"Deep Sea Reporter\",\"description\":\"Ett digitalt magasin om havet\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization\",\"name\":\"Deep Sea Reporter\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg\",\"width\":834,\"height\":504,\"caption\":\"Deep Sea Reporter\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/logo\/image\/\"}},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/person\/8440c67b5dda5c5ae6c70162fedbd434\",\"name\":\"Lena Scherman\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Kina tvingar Uigurer att bereda fisken vi \u00e4ter - Deep Sea Reporter","description":"Minoriteter fr\u00e5n Xinjiang tvingas att arbeta i industrier runt om i landet. Det visar sig att de bland annat bereder en stor del av den fisk och skaldjur som skickas till Europa och USA.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Kina tvingar Uigurer att bereda fisken vi \u00e4ter - Deep Sea Reporter","og_description":"Minoriteter fr\u00e5n Xinjiang tvingas att arbeta i industrier runt om i landet. Det visar sig att de bland annat bereder en stor del av den fisk och skaldjur som skickas till Europa och USA.","og_url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/","og_site_name":"Deep Sea Reporter","article_published_time":"2024-07-04T06:23:11+00:00","article_modified_time":"2025-02-26T13:33:51+00:00","og_image":[{"width":780,"height":458,"url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Screenshot-2023-09-21-at-12.34.46-PM.png","type":"image\/png"}],"author":"Lena Scherman","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Lena Scherman","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"25 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/"},"author":{"name":"Lena Scherman","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/person\/8440c67b5dda5c5ae6c70162fedbd434"},"headline":"Kina tvingar Uigurer att bereda fisken vi \u00e4ter","datePublished":"2024-07-04T06:23:11+00:00","dateModified":"2025-02-26T13:33:51+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/"},"wordCount":4882,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization"},"image":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Screenshot-2023-09-21-at-12.34.46-PM.png","keywords":["fiskf\u00f6r\u00e4dling","folkf\u00f6rflyttning","Kina","the outlaw ocean project","tv\u00e5ngsarbete","uigurer","xinjiang"],"articleSection":["Internationellt"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/","name":"Kina tvingar Uigurer att bereda fisken vi \u00e4ter - Deep Sea Reporter","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Screenshot-2023-09-21-at-12.34.46-PM.png","datePublished":"2024-07-04T06:23:11+00:00","dateModified":"2025-02-26T13:33:51+00:00","description":"Minoriteter fr\u00e5n Xinjiang tvingas att arbeta i industrier runt om i landet. Det visar sig att de bland annat bereder en stor del av den fisk och skaldjur som skickas till Europa och USA.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Screenshot-2023-09-21-at-12.34.46-PM.png","contentUrl":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Screenshot-2023-09-21-at-12.34.46-PM.png","width":780,"height":458},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kina-tvingar-uigurer-att-bereda-fisken-vi-ater\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Kina tvingar Uigurer att bereda fisken vi \u00e4ter"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#website","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/","name":"Deep Sea Reporter","description":"Ett digitalt magasin om havet","publisher":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization","name":"Deep Sea Reporter","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg","contentUrl":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg","width":834,"height":504,"caption":"Deep Sea Reporter"},"image":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/logo\/image\/"}},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/person\/8440c67b5dda5c5ae6c70162fedbd434","name":"Lena Scherman"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35640","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35640"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35640\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":38817,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35640\/revisions\/38817"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/35641"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35640"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35640"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=35640"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}