{"id":35558,"date":"2024-06-27T15:49:09","date_gmt":"2024-06-27T13:49:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/?p=35558"},"modified":"2025-02-26T14:37:52","modified_gmt":"2025-02-26T13:37:52","slug":"kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/","title":{"rendered":"Kinas fiskeflotta: tv\u00e5ngsarbete och rovdrift"},"content":{"rendered":"\n

Den kinesiska fiskeflottan \u00e4r en stormakt p\u00e5 havet. Den fiskar l\u00e5ngt ut till havs d\u00e4r inga l\u00e4nders lagar n\u00e5r och fiskar upp mer \u00e4n n\u00e5gon annan nation just nu. Och det sker till ett fruktansv\u00e4rt m\u00e4nskligt pris.<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Journalisten Ian Urbina och hans team av researchers arbetade i fyra \u00e5r f\u00f6r att dokumentera och skaffa fram bevis p\u00e5 hur m\u00e4nniskor ombord de stora kinesiska fiskefartygen ber\u00f6vas alla m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. De har kunnat p\u00e5visa tv\u00e5ngsarbete, m\u00e4nniskohandel, l\u00f6ner som inte betalas ut, och d\u00f6dsfall p\u00e5 grund av undern\u00e4ring ombord p\u00e5 b\u00e5tarna. Samtidigt som de j\u00e4ttelika fartygen t\u00f6mmer havet p\u00e5 fisk.<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Projektet har g\u00e5tt under namnet \u201dThe Outlaw Ocean Project\u201d, och den 9:e oktober 2023 b\u00f6rjade man publicera artiklar och videofilmer, i tidningar och tidskrifter \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Ett mycket starkt material som vi nu har kunnat ta del av.<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Det mesta har vi \u00f6versatt till svenska, medan ursprungstexterna ligger p\u00e5 v\u00e5r engelska hemsida.<\/sup><\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nkarna i artiklarna g\u00e5r till \u201dthe Outlaw Ocean Projects\u201d hemsida, d\u00e4r verifieringar och k\u00e4llh\u00e4nvisningar till materialet ligger.<\/sup><\/p>\n\n\n\n

Kinas fiskeflotta: tv\u00e5ngsarbete och rovdrift<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Av Ian Urbina 9 oktober 2023<\/em><\/p>\n\n\n\n

\n

DANIEL ARITONANG gick ut gymnasiet i maj 2018 i hopp om att hitta ett jobb. Han var kort och smidig och bodde i kustbyn Batu Lungun i Indonesien, d\u00e4r hans far \u00e4gde en bilverkstad. Aritonang tillbringade sin fritid med att bygga om motorer i verkstaden och smet ibland iv\u00e4g f\u00f6r att k\u00f6ra dragracing p\u00e5 sin bl\u00e5 Yamaha-motorcykel p\u00e5 byns sm\u00e5v\u00e4gar. Han hade arbetat h\u00e5rt i skolan, men var lite av en clown i klassen och skojade alltid med flickorna. \u201dHan var full av skratt och leenden\u201d, s\u00e4ger Leni Apriyunita, hans matematikl\u00e4rare p\u00e5 gymnasiet. <\/p>\n\n\n\n

Hans mamma tog med sig hembakat br\u00f6d hem till hans l\u00e4rare f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka hj\u00e4lpa honom att f\u00e5 bra betyg och ett s\u00e4kert arbete; hans fars butik gick d\u00e5ligt och familjen beh\u00f6vde pengar. Men n\u00e4r Aritonang slutade gymnasiet var ungdomsarbetsl\u00f6sheten \u00f6ver sexton procent. Han \u00f6verv\u00e4gde att b\u00f6rja p\u00e5 polish\u00f6gskolan och s\u00f6kte jobb p\u00e5 n\u00e4rliggande plast- och textilfabriker, men fick aldrig n\u00e5got erbjudande, vilket gjorde hans f\u00f6r\u00e4ldrar besvikna. Han skrev p\u00e5 Instagram: \u201dJag vet att jag misslyckades, men jag forts\u00e4tter att f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra dem lyckliga.\u201d Hans barndomsv\u00e4n Hengki Anhar k\u00e4mpade ocks\u00e5 f\u00f6r att hitta ett jobb. \u201dDe fr\u00e5gade efter mina f\u00e4rdigheter\u201d, sa han nyligen om potentiella arbetsgivare. \u201dMen om jag ska vara \u00e4rlig s\u00e5 har jag inga.\u201d<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Denna ber\u00e4ttelse har producerats i samarbete med The New Yorker, med bidrag fr\u00e5n Joe Galvin, Maya Martin, Susan Ryan, Austin Brush och Daniel Murphy fr\u00e5n The Outlaw Ocean Project.<\/sub><\/em><\/p>\n\n\n\n

\n

Vid den h\u00e4r tiden \u00e5terv\u00e4nde m\u00e5nga bybor som hade tagit jobb som sj\u00f6m\u00e4n p\u00e5 utl\u00e4ndska fiskefartyg med tillr\u00e4ckligt med pengar f\u00f6r att k\u00f6pa motorcyklar och hus. Anhar f\u00f6reslog att han och Aritonang ocks\u00e5 skulle ge sig ut p\u00e5 havet, och Aritonang gick med p\u00e5 det och sa: \u201dS\u00e5 l\u00e4nge vi \u00e4r tillsammans\u201d. Han t\u00e4nkte anv\u00e4nda pengarna till att rusta upp sina f\u00f6r\u00e4ldrars hus eller kanske till att starta ett f\u00f6retag. Firmandes Nugraha, en annan v\u00e4n, oroade sig f\u00f6r att Aritonang inte var gjord f\u00f6r h\u00e5rt arbete. \u201dVi gjorde ett l\u00f6ptest och han blev f\u00f6r l\u00e4tt utmattad\u201d, s\u00e4ger han. Men Aritonang l\u00e4t sig inte avskr\u00e4ckas. <\/p>\n\n\n\n

Ett \u00e5r senare, i juli, reste han och Anhar till hamnstaden Tegal och s\u00f6kte arbete via ett bemanningsf\u00f6retag som heter PT Bahtera Agung Samudra.<\/a> (Bemanningsf\u00f6retaget verkar inte ha n\u00e5gon licens f\u00f6r att bedriva verksamhet, enligt statliga register, och svarade inte p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gningar om kommentarer). De \u00f6verl\u00e4mnade sina pass, kopior av sina f\u00f6delsebevis och bankdokument. Vid arton \u00e5rs \u00e5lder var Aritonang fortfarande s\u00e5 ung att byr\u00e5n kr\u00e4vde att han skulle l\u00e4mna in ett brev med f\u00f6r\u00e4ldrarnas samtycke. Han publicerade en bild p\u00e5 sig sj\u00e4lv och andra rekryter och skrev: \u201dBara ett g\u00e4ng vanliga m\u00e4nniskor som hoppas p\u00e5 en framg\u00e5ngsrik och ljus framtid.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Under de f\u00f6ljande tv\u00e5 m\u00e5naderna v\u00e4ntade Aritonang och Anhar i Tegal p\u00e5 att f\u00e5 ett uppdrag. Aritonang bad Nugraha om ett l\u00e5n eftersom de hade sv\u00e5rt att k\u00f6pa mat. Nugraha uppmanade honom att komma hem: \u201dDu kan inte ens simma.\u201d Aritonang v\u00e4grade. \u201dDet finns inget annat val\u201d, skrev han i ett sms. Till slut, den 2 september 2019, fl\u00f6gs Aritonang och Anhar till Busan i Sydkorea f\u00f6r att g\u00e5 ombord p\u00e5 vad de trodde skulle vara ett koreanskt fartyg. Men n\u00e4r de kom till hamnen blev de tillsagda att kl\u00e4ttra ombord p\u00e5 ett kinesiskt fartyg – ett rostigt, vit- och r\u00f6dk\u00f6lat bl\u00e4ckfiskfartyg som hette Zhen Fa 7. Redan samma dag gav sig fartyget iv\u00e4g ut \u00f6ver Stilla havet.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Aritnonang p\u00e5 Zhen Fa 7s brygga. (Ferdi Arnando\/The Outlaw Ocean Project)<\/sup><\/em><\/p>\n\n\n\n

\n

Aritonang hade just anslutit sig till vad som kan vara den st\u00f6rsta maritima operation som v\u00e4rlden n\u00e5gonsin har sett. Under de senaste decennierna har Kina, delvis i ett f\u00f6rs\u00f6k att \u00f6ka sitt inflytande utomlands, dramatiskt ut\u00f6kat sin fiskeflotta f\u00f6r fj\u00e4rrfiske. Kinesiska f\u00f6retag \u00e4ger eller driver nu terminaler i nittiofem utl\u00e4ndska hamnar. Kina uppskattar att man har 2700 fiskefartyg f\u00f6r fj\u00e4rrfiske, men denna siffra inkluderar inte fartyg i omstridda vatten; offentliga uppgifter och satellitbilder tyder p\u00e5 att flottan kan vara n\u00e4rmare 6500 fartyg. (USA och EU har f\u00e4rre \u00e4n trehundra fj\u00e4rrfiskefartyg vardera). <\/p>\n\n\n\n

Vissa fartyg som ser ut att vara fiskefartyg g\u00f6r territoriella anspr\u00e5k i omtvistade vatten, bland annat i Sydkinesiska sj\u00f6n och runt Taiwan. \u201dDet h\u00e4r kan se ut som en fiskeflotta, men p\u00e5 vissa st\u00e4llen tj\u00e4nar den ocks\u00e5 milit\u00e4ra syften\u201d, sa Ian Ralby, som driver I.R. Consilium, ett f\u00f6retag som arbetar med sj\u00f6s\u00e4kerhet, till mig.<\/p>\n\n\n\n

Kinas \u00f6verl\u00e4gsenhet till sj\u00f6ss har haft ett pris. Landet f\u00f6ljer i stort sett inte internationella lagar, och dess flotta \u00e4r den v\u00e4rsta f\u00f6r\u00f6varen av illegalt fiske i v\u00e4rlden, vilket bidrar till att driva arter till utrotningens rand. Fartygen bedriver ocks\u00e5 m\u00e4nniskohandel, skuldslaveri, v\u00e5ld, kriminell f\u00f6rsummelse och d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

– Kr\u00e4nkningarna av de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna p\u00e5 dessa fartyg sker i industriell och global skala, s\u00e4ger Steve Trent, VD f\u00f6r Environmental Justice Foundation.<\/p>\n\n\n\n

Det tog lite mer \u00e4n tre m\u00e5nader f\u00f6r Zhen Fa 7 att korsa havet och ankra upp n\u00e4ra Gal\u00e1pagos\u00f6arna. Ett bl\u00e4ckfiskfartyg \u00e4r en livlig, ljus och st\u00f6kig plats. Scenen p\u00e5 d\u00e4ck ser ut som ett mekaniskt garage d\u00e4r ett oljebyte har g\u00e5tt fruktansv\u00e4rt fel. M\u00e4ngder av fiskelinor str\u00e4cker sig ut i vattnet, var och en f\u00f6rsedd med specialiserade krokar som drivs av automatiserade rullar. N\u00e4r de drar ombord en bl\u00e4ckfisk, sprutar den varmt, tr\u00f6gflytande bl\u00e4ck som t\u00e4cker v\u00e4ggar och golv. Djuphavsbl\u00e4ckfiskar har h\u00f6ga halter av ammoniak i sig, som de anv\u00e4nder f\u00f6r flytkraft, och den lukten h\u00e4nger i luften.<\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e5rdaste arbetet sker i allm\u00e4nhet p\u00e5 natten, fr\u00e5n kl. 17.00 till 07.00. Hundratals bowlingbollstora gl\u00f6dlampor h\u00e4nger p\u00e5 st\u00e4llningar p\u00e5 b\u00e5da sidor av fartyget och lockar upp bl\u00e4ckfisken fr\u00e5n djupet. Det bl\u00e4ndande skenet fr\u00e5n lamporna, som syns mer \u00e4n hundra mil bort, f\u00e5r det omgivande m\u00f6rkret att k\u00e4nnas utomjordiskt.<\/p>\n\n\n\n

– V\u00e5ra sinnen sattes p\u00e5 prov, s\u00e4ger Anhar.<\/p>\n\n\n\n

Kaptenens bostad l\u00e5g p\u00e5 \u00f6vre d\u00e4ck, de kinesiska officerarna sov p\u00e5 v\u00e5ningen under honom och de kinesiska d\u00e4cksm\u00e4nnen p\u00e5 v\u00e5ningen d\u00e4runder. De indonesiska arbetarna befann sig i fartygets inre. Aritonang och Anhar bodde i tr\u00e5nga hytter med v\u00e5ningss\u00e4ngar. P\u00e5 v\u00e4ggarna h\u00e4ngde kl\u00e4dstreck med strumpor och handdukar p\u00e5 tork och p\u00e5 golvet l\u00e5g \u00f6lflaskor. Indoneserna hade en \u00e5rsl\u00f6n p\u00e5 cirka 3 000 dollar plus en bonus p\u00e5 20 dollar f\u00f6r varje ton bl\u00e4ckfisk som f\u00e5ngades. En g\u00e5ng i veckan sattes en lista med varje mans f\u00e5ngst upp i m\u00e4ssen f\u00f6r att uppmuntra bes\u00e4ttningen att arbeta h\u00e5rdare. Ibland klappade officerarna de indonesiska d\u00e4cksm\u00e4nnen p\u00e5 huvudet, som om de vore barn. N\u00e4r de blev arga f\u00f6rol\u00e4mpade eller slog de dem. F\u00f6rmannen gav arbetarna \u00f6rfilar och slag n\u00e4r de gjorde misstag.<\/p>\n\n\n\n

– Det \u00e4r som om vi inte har n\u00e5gon v\u00e4rdighet, s\u00e4ger Anhar.<\/p>\n\n\n\n

Fartyget var s\u00e4llan tillr\u00e4ckligt n\u00e4ra land f\u00f6r att f\u00e5 mobilt\u00e4ckning, och i vilket fall som helst hade de flesta d\u00e4cksm\u00e4nnen inte telefoner som fungerade utomlands. Kinesiska bes\u00e4ttningsmedlemmar till\u00e4ts ibland att anv\u00e4nda en satellittelefon p\u00e5 fartygets brygga. Men n\u00e4r Aritonang och andra indonesier bad om att f\u00e5 ringa hem v\u00e4grade kaptenen. Efter ett par veckor ombord tog en d\u00e4cksman vid namn Rahman Finando mod till sig och fr\u00e5gade om han kunde f\u00e5 \u00e5ka hem. Kaptenen sa nej. N\u00e5gra dagar senare hittade en annan d\u00e4cksman, Mangihut Mejawati, en grupp kinesiska officerare och d\u00e4cksm\u00e4n som slog Finando f\u00f6r att straffa honom f\u00f6r att han bett om att f\u00e5 \u00e5ka hem.<\/p>\n\n\n\n

– De slog honom \u00f6ver hela kroppen och trampade p\u00e5 honom, s\u00e4ger Mejawati.<\/p>\n\n\n\n

De andra d\u00e4cksm\u00e4nnen skrek \u00e5t dem att sluta, och flera hoppade in i br\u00e5ket. S\u00e5 sm\u00e5ningom upph\u00f6rde v\u00e5ldet, men d\u00e4cksm\u00e4nnen f\u00f6rblev inst\u00e4ngda p\u00e5 fartyget. Mejawati sa till mig: \u201dDet \u00e4r som om vi \u00e4r i en bur.\u201d<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

N\u00c4STAN HUNDRA \u00c5R f\u00f6re Columbus dominerade Kina haven. P\u00e5 1400-talet skickade Kinas kejsare iv\u00e4g en flotta med \u201dskatt-skepp\u201d som bestod av krigsfartyg, transportfartyg f\u00f6r kavalleriets h\u00e4star och handelsfartyg med siden och porslin f\u00f6r att segla runt Indiska oceanen. Det var n\u00e5gra av de st\u00f6rsta tr\u00e4fartyg som n\u00e5gonsin byggts, med innovationer som balanserande roder och skotts\u00e4kra utrymmen, som f\u00f6regick europeisk teknik med flera \u00e5rhundraden.<\/p>\n\n\n\n

Armadans storlek \u00f6vertr\u00e4ffades f\u00f6rst av flottorna under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Men under Mingdynastin ledde den politiska instabiliteten till att Kina v\u00e4nde sig in\u00e5t. Vid mitten av 1500-talet hade det blivit ett brott att segla med ett flermastat fartyg. Genom att l\u00e4gga sin flotta i hamn f\u00f6rlorade Kina sin globala \u00f6verl\u00e4gsenhet. Som Louise Levathes, f\u00f6rfattare till \u201dWhen China Ruled the Seas\u201d, sa till mig: \u201dPerioden av Kinas st\u00f6rsta ut\u00e5triktade expansion f\u00f6ljdes av perioden av dess st\u00f6rsta isolering.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Under st\u00f6rre delen av 1900-talet dominerades fj\u00e4rrfisket – som till stor del \u00e4ger rum p\u00e5 \u00f6ppet hav – av Sovjetunionen, Japan och Spanien. Men Sovjetunionens kollaps, i kombination med \u00f6kande milj\u00f6- och arbetsr\u00e4ttsliga regleringar, ledde till att dessa flottor krympte. Sedan sextiotalet har det dock gjorts framsteg inom kylning, satellitteknik, motoreffektivitet och radar. Fartygen kan nu vara till havs i mer \u00e4n tv\u00e5 \u00e5r utan att beh\u00f6va g\u00e5 i land. Som ett resultat av detta har den globala konsumtionen av fisk och skaldjur femdubblats.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e4rskilt bl\u00e4ckfiskfisket, eller jiggfiske, har vuxit i takt med amerikanernas aptit p\u00e5 bl\u00e4ckfisk. Fram till b\u00f6rjan av sjuttiotalet \u00e5t amerikanerna mycket sm\u00e5 m\u00e4ngder av bl\u00e4ckfisk, fr\u00e4mst p\u00e5 nischade restauranger l\u00e4ngs kusterna. Men n\u00e4r \u00f6verfisket utarmade fiskbest\u00e5nden uppmuntrade den federala regeringen fiskarna att skifta fokus till bl\u00e4ckfisk, vars best\u00e5nd fortfarande var robusta.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1974 publicerade en handelsh\u00f6gskolestudent vid namn Paul Kalikstein en magisteruppsats d\u00e4r han h\u00e4vdade att amerikanerna skulle f\u00f6redra bl\u00e4ckfisk om den var panerad och stekt. Marknadsf\u00f6rarna f\u00f6reslog att man skulle kalla den \u201dcalamari\u201d, det italienska ordet, vilket fick den att l\u00e5ta mer som en gourmetr\u00e4tt. (\u201dSquid\u201d tros vara en sj\u00f6mansvariant av \u201dsquirt\u201d, en referens till bl\u00e4ckfiskbl\u00e4ck). P\u00e5 nittiotalet serverade restaurangkedjor \u00f6ver hela Mellanv\u00e4stern bl\u00e4ckfisk. I dag \u00e4ter amerikanerna hundratusen ton om \u00e5ret.<\/p>\n\n\n\n

Kina lanserade sin f\u00f6rsta fiskeflotta f\u00f6r fj\u00e4rrfiske 1985, d\u00e5 det stats\u00e4gda f\u00f6retaget China National Fisheries Corporation skickade tretton tr\u00e5lare till Guinea-Bissaus kust. Kina hade fiskat aggressivt i sina egna kustvatten. Sedan sextiotalet har biomassan av fisk och skaldjur minskat med nittio procent. F\u00f6retaget Zhang Yanxis verkst\u00e4llande direkt\u00f6r, h\u00e4vdade att Kina skulle tj\u00e4na pengar, skapa arbetstillf\u00e4llen, f\u00f6da sin befolkning och skydda sina maritima r\u00e4ttigheter genom att ansluta sig till \u201dv\u00e4rldens m\u00e4ktigaste havsfiskare\u201d. Regeringen h\u00f6ll en stor avskedsceremoni f\u00f6r sj\u00f6s\u00e4ttningen av de f\u00f6rsta fartygen, med mer \u00e4n tusen deltagare, inklusive kommunistpartiets elit. I en marknadsf\u00f6ringsvideo beskrevs bes\u00e4ttningen som \u201dtv\u00e5hundratjugotre modiga pionj\u00e4rer som sk\u00e4r genom v\u00e5gorna\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Sedan dess har Kina investerat kraftigt i sin flotta. Landet f\u00e5ngar nu mer \u00e4n fem miljarder kilo fisk och skaldjur per \u00e5r genom fj\u00e4rrfiske, varav den st\u00f6rsta delen \u00e4r bl\u00e4ckfisk. Kinas fisk- och skaldjursindustri, som ber\u00e4knas vara v\u00e4rd mer \u00e4n trettiofem miljarder dollar, st\u00e5r f\u00f6r en femtedel av den internationella handeln och har bidragit till att skapa femton miljoner arbetstillf\u00e4llen. Den kinesiska staten \u00e4ger en stor del av industrin – inklusive cirka tjugo procent av bl\u00e4ckfiskfartygen – och \u00f6vervakar resten genom Overseas Fisheries Association<\/a>. Idag konsumerar nationen mer \u00e4n en tredjedel av v\u00e4rldens fisk.<\/p>\n\n\n\n

Kinas flotta har ocks\u00e5 ut\u00f6kat regeringens internationella inflytande. Landet har byggt m\u00e4ngder av hamnar som en del av sitt Belt and Road Initiative, ett globalt infrastrukturprogram som ibland har gjort Kina till den st\u00f6rsta finansi\u00e4ren av utvecklingsinsatser i Sydamerika, Afrika s\u00f6der om Sahara och Sydasien. Hamnarna g\u00f6r det m\u00f6jligt att smita fr\u00e5n skatter och undvika inspekt\u00f6rer. Genom investeringarna kan man ocks\u00e5 k\u00f6pa sig inflytande \u00f6ver regeringarna. \u00c5r 2007 l\u00e5nade Kina Sri Lanka mer \u00e4n 300 miljoner dollar f\u00f6r att betala f\u00f6r byggandet av en hamn. (Ett kinesiskt stats\u00e4gt bolag byggde den.) 2017 tvingades Sri Lanka, som var p\u00e5 v\u00e4g att inte kunna betala tillbaka l\u00e5net, att ing\u00e5 ett avtal som gav Kina kontroll \u00f6ver hamnen och dess omgivningar i 99 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Milit\u00e4ra analytiker tror att Kina anv\u00e4nder sin flotta f\u00f6r \u00f6vervakning. \u00c5r 2017 antog landet en lag som kr\u00e4ver att privatpersoner och f\u00f6retag ska st\u00f6dja kinesiska underr\u00e4ttelseinsatser. Hamnarna anv\u00e4nder en digital logistikplattform som heter Logink, som sp\u00e5rar fartygens och varornas r\u00f6relser i n\u00e4romr\u00e5det – inklusive eventuellt amerikansk milit\u00e4r last. Michael Wessel, medlem av U.S.-China Economic and Security Review Commission, sa till mig: \u201dDet h\u00e4r \u00e4r verkligen farlig information f\u00f6r USA att l\u00e4mna \u00f6ver.\u201d (Det kinesiska kommunistpartiet har avf\u00e4rdat dessa farh\u00e5gor och sagt: \u201dDet \u00e4r ingen hemlighet att USA har blivit alltmer paranoida n\u00e4r det g\u00e4ller allt som har med Kina att g\u00f6ra.\u201d)<\/p>\n\n\n\n

Kina driver ocks\u00e5 sin flotta in i omstridda vatten.<\/p>\n\n\n\n

– Kina tror sannolikt att n\u00e4rvaron av dess fj\u00e4rrflotta med tiden kommer att \u00f6verg\u00e5 till en viss grad av suver\u00e4n kontroll \u00f6ver dessa vatten, sa Ralby, expert p\u00e5 sj\u00f6s\u00e4kerhet, till mig.<\/p>\n\n\n\n

En del av fartygen \u00e4r f\u00f6rkl\u00e4dda till fiskefartyg men utg\u00f6r i sj\u00e4lva verket vad experterna kallar en \u201dsj\u00f6milis\u201d. Enligt forskning som samlats in av Center for Strategic and International Studies betalar den kinesiska regeringen \u00e4garna till vissa av dessa fartyg 4500 dollar per dag f\u00f6r att de ska stanna kvar i omstridda omr\u00e5den under st\u00f6rre delen av \u00e5ret. Satellitdata visar att flera dussin fartyg f\u00f6rra \u00e5ret fiskade olagligt i taiwanesiska vatten och att det fanns tv\u00e5hundra fartyg i omtvistade delar av Sydkinesiska sj\u00f6n. Fartygen hj\u00e4lper till att genomf\u00f6ra vad som i en nyligen publicerad studie fr\u00e5n Congressional Research Service kallas \u201dgr\u00e5zonsoperationer som anv\u00e4nder tv\u00e5ng utan att det \u00e4r krig\u201d. De eskorterar kinesiska olje- och gasm\u00e4tningsfartyg, levererar f\u00f6rn\u00f6denheter och hindrar utl\u00e4ndska fartyg.<\/p>\n\n\n\n

Ibland kallas dessa fartyg in i strid. I december 2018 b\u00f6rjade den filippinska regeringen att reparera en landningsbana och bygga en strandramp p\u00e5 Thitu Island, en landbit som b\u00e5de Filippinerna och Kina g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5. Mer \u00e4n nittio kinesiska fartyg samlades l\u00e4ngs kusten och f\u00f6rsenade bygget.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 2019 rammade och s\u00e4nkte ett kinesiskt fartyg en filippinsk b\u00e5t som l\u00e5g f\u00f6r ankar vid Reed Bank, en omtvistad region i Sydkinesiska sj\u00f6n som \u00e4r rik p\u00e5 oljereserver. Zhou Bo, en pensionerad kinesisk \u00f6verste, varnade nyligen f\u00f6r att den h\u00e4r typen av sammandrabbningar skulle kunna utl\u00f6sa ett krig mellan USA och Kina. (Den kinesiska regeringen har avb\u00f6jt att kommentera dessa fr\u00e5gor. Men Mao Ning, talesperson f\u00f6r Kinas utrikesministerium, har tidigare f\u00f6rsvarat sitt lands r\u00e4tt att uppr\u00e4tth\u00e5lla \u201dKinas territoriella suver\u00e4nitet och sj\u00f6fartsordning.\u201d) Greg Poling, senior fellow vid C.S.I.S., noterade att \u00e4gandet av omtvistade vatten \u00e4r en del av samma projekt som att ta kontroll \u00f6ver Taiwan.<\/p>\n\n\n\n

– M\u00e5let med dessa fiskefartyg \u00e4r att \u00e5terta \u2019f\u00f6rlorat territorium\u2019 och \u00e5teruppr\u00e4tta Kinas forna glans, sade han.<\/p>\n\n\n\n

KINAs fiskeflotta i avl\u00e4gsna vatten \u00e4r sv\u00e5r\u00f6versk\u00e5dliga. Landet l\u00e4mnar ut knapph\u00e4ndigt med information om sina fartyg, och vissa stannar till havs i mer \u00e4n ett \u00e5r i taget, vilket g\u00f6r dem sv\u00e5ra att inspektera. Under de senaste fyra \u00e5ren har jag, med st\u00f6d av ett team av utredare som arbetar f\u00f6r den ideella journalistiska organisationen Outlaw Ocean Project, som jag driver, bes\u00f6kt flottans fartyg i deras st\u00f6rsta fiskevatten: n\u00e4ra Gal\u00e1pagos\u00f6arna, n\u00e4ra Falklands\u00f6arna, utanf\u00f6r Gambias kust och i Japanska havet, n\u00e4ra den koreanska halv\u00f6n. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det var till\u00e5tet gick jag ombord p\u00e5 fartygen f\u00f6r att tala med bes\u00e4ttningen eller lade mig vid sidan av dem f\u00f6r att intervjua officerare via radio. I m\u00e5nga fall blev de kinesiska fartygen skr\u00e4mda, drog upp sin utrustning och flydde. N\u00e4r detta h\u00e4nde f\u00f6ljde jag efter dem i en gummib\u00e5t f\u00f6r att komma tillr\u00e4ckligt n\u00e4ra f\u00f6r att kasta ombord plastflaskor som var nedtyngda med ris och inneh\u00f6ll en penna, cigaretter, godis och intervjufr\u00e5gor. Vid flera tillf\u00e4llen skrev d\u00e4cksm\u00e4nnen svar med telefonnummer till familjen i hemlandet och kastade sedan tillbaka flaskorna i vattnet. I rapporteringen ingick intervjuer med deras familjemedlemmar och med ytterligare tv\u00e5 dussin bes\u00e4ttningsmedlemmar.<\/p>\n\n\n\n

\n

I JUNI 2020 reste Zhen Fa 7 till en bit av havet mellan Gal\u00e1pagos\u00f6arna och Ecuadors fastland. Fartyget \u00e4gdes av Rongcheng Wangdao<\/a> Deep-Sea Aquatic Products, ett medelstort f\u00f6retag baserat i Shandong. Ombord hade Aritonang l\u00e5ngsamt vant sig vid sitt nya liv. Kaptenen uppt\u00e4ckte att han hade erfarenhet av mekanik och flyttade honom till maskinrummet, d\u00e4r arbetet var n\u00e5got mindre anstr\u00e4ngande. Till m\u00e5ltiderna lagade kocken grytor med ris blandat med fiskbitar. Indoneserna fick vardera tv\u00e5 l\u00e5dor snabbnudlar i veckan. Om de ville ha n\u00e5gon annan mat – eller kaffe, alkohol eller cigaretter – kunde kostnaden dras av fr\u00e5n l\u00f6nen. P\u00e5 foton fr\u00e5n bes\u00e4ttningen syns d\u00e4cksm\u00e4n posera med sin f\u00e5ngst och samlas f\u00f6r att fira med \u00f6l.<\/p>\n\n\n\n

En av Aritonangs v\u00e4nner ombord hette Heri Kusmanto.<\/p>\n\n\n\n

– N\u00e4r vi gick ombord p\u00e5 fartyget under de f\u00f6rsta veckorna var Heri en livlig person, s\u00e4ger Mejawati.<\/p>\n\n\n\n

– Han pratade, sj\u00f6ng och sk\u00e4mtade med oss alla.<\/p>\n\n\n\n

Kusmantos jobb var att b\u00e4ra 100-kilos korgar med bl\u00e4ckfisk ner till kylrummet. Ibland gjorde han misstag, och d\u00e5 fick han stryk. \u201dHan v\u00e5gade inte sl\u00e5 tillbaka\u201d, ber\u00e4ttade en d\u00e4cksman vid namn Fikran f\u00f6r mig. \u201dHan h\u00f6ll sig bara tyst och stod stilla.\u201d Fartygets kock slog ofta Kusmanto, s\u00e5 han undvek honom genom att \u00e4ta vanligt vitt ris i k\u00f6ket n\u00e4r kocken inte var d\u00e4r. Kusmanto blev snart sjuk. Han tappade aptiten och slutade tala, och kommunicerade mest med gester.<\/p>\n\n\n\n

– Han var som ett litet barn, s\u00e4ger Mejawati.<\/p>\n\n\n\n

Sedan svullnade Kusmantos ben och f\u00f6tter upp och b\u00f6rjade g\u00f6ra ont.<\/p>\n\n\n\n

Kusmanto verkade lida av beriberi, en sjukdom som orsakas av brist p\u00e5 vitamin B1, eller tiamin. Namnet kommer fr\u00e5n ett singalesiskt ord, beri, som betyder \u201dsvag\u201d eller \u201djag kan inte\u201d. Den orsakas ofta av en kost som huvudsakligen best\u00e5r av vitt ris, snabbnudlar eller vetemj\u00f6l. Symptomen \u00e4r stickningar, br\u00e4nnande k\u00e4nsla, domningar, andningssv\u00e5righeter, letargi, br\u00f6stsm\u00e4rta, yrsel, f\u00f6rvirring och kraftig svullnad. Precis som sk\u00f6rbjugg var beriberi vanligt bland 1800-talets sj\u00f6m\u00e4n. Den har ocks\u00e5 en historia i f\u00e4ngelser, asyl och migrantl\u00e4ger. Om sjukdomen inte behandlas kan den vara d\u00f6dlig.<\/p>\n\n\n\n

Beriberi blir allt vanligare p\u00e5 kinesiska fartyg, delvis p\u00e5 grund av att fartygen stannar s\u00e5 l\u00e4nge till havs, en trend som underl\u00e4ttas av omlastning, som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r fartyg att lasta av sin f\u00e5ngst till kylfartyg utan att \u00e5terv\u00e4nda till land. Kinesiska fartyg har vanligtvis ris och snabbnudlar med sig f\u00f6r l\u00e4ngre resor, eftersom de \u00e4r billiga och f\u00f6rst\u00f6rs l\u00e5ngsamt. <\/p>\n\n\n\n

Men kroppen kr\u00e4ver mer B1 n\u00e4r kolhydrater konsumeras i stora m\u00e4ngder och under perioder av intensiv anstr\u00e4ngning. Kockar p\u00e5 fartyg blandar ocks\u00e5 ris eller nudlar med r\u00e5 eller fermenterad fisk och kompletterar m\u00e5ltiderna med kaffe och te, som alla inneh\u00e5ller mycket enzymet tiaminas, vilket f\u00f6rst\u00f6r B1 och f\u00f6rv\u00e4rrar problemet.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\n

Beriberi \u00e4r ofta en indikation p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandena i f\u00e5ngenskap, eftersom det kan undvikas och l\u00e4tt reverseras. I vissa l\u00e4nder (dock inte Kina) \u00e4r det obligatoriskt att komplettera ris och mj\u00f6l med B1. Sjukdomen kan ocks\u00e5 behandlas med vitaminer, och n\u00e4r B1 ges intraven\u00f6st tillfrisknar patienterna vanligtvis inom tjugofyra timmar. Men f\u00e5 kinesiska fartyg verkar ha B1-tillskott ombord. I m\u00e5nga fall v\u00e4grar kaptenerna att ta sjuka bes\u00e4ttningsmedlemmar till land, sannolikt f\u00f6r att det skulle inneb\u00e4ra tidsf\u00f6rluster och arbetskostnader. Svallv\u00e5gor kan g\u00f6ra det farligt f\u00f6r stora fartyg att n\u00e4rma sig varandra f\u00f6r att \u00f6verf\u00f6ra bes\u00e4ttningsmedlemmar. I en video som jag har granskat visas en man som placeras i ett fisken\u00e4t och skickas hundratals meter l\u00e4ngs en linbana, flera v\u00e5ningar \u00f6ver \u00f6ppet hav, f\u00f6r att komma ombord p\u00e5 ett annat fartyg.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\n

Mitt team och jag hittade tv\u00e5 dussin fall av arbetare p\u00e5 kinesiska fartyg mellan 2013 och 2021 som drabbats av symtom som f\u00f6rknippas med beriberi; minst femton dog. Victor Weedn, en r\u00e4ttsmedicinsk patolog i Washington, D.C., ber\u00e4ttade f\u00f6r mig att det i USA skulle utg\u00f6ra kriminell f\u00f6rsummelse att l\u00e5ta arbetare d\u00f6 av beriberi. \u201dMord i slowmotion \u00e4r fortfarande mord\u201d, sa han.<\/p>\n\n\n\n

Det kontrakt som Kusmantos bemanningsf\u00f6retag vanligtvis anv\u00e4nde f\u00f6reskrev kraftiga ekonomiska p\u00e5f\u00f6ljder f\u00f6r arbetarna och deras familjer om de slutade i f\u00f6rtid. Det gav ocks\u00e5 f\u00f6retaget r\u00e4tt att ta arbetarnas identitetshandlingar, inklusive deras pass, under rekryteringsprocessen och att beh\u00e5lla handlingarna om de inte betalade b\u00f6ter f\u00f6r att ha slutat i f\u00f6rtid – best\u00e4mmelser som strider mot lagar i USA och Indonesien. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Kusmantos tillst\u00e5nd f\u00f6rs\u00e4mrades fr\u00e5gade hans indonesiska bes\u00e4ttningskamrater \u00e4nd\u00e5 om han kunde f\u00e5 \u00e5ka hem. Kaptenen v\u00e4grade. (Rongcheng Wangdao f\u00f6rnekade att de gjort n\u00e5got fel. Kaptenerna p\u00e5 de kinesiska fartyg som omn\u00e4mns i artikeln har inte kunnat identifieras f\u00f6r en kommentar. En talesman f\u00f6r bemanningsf\u00f6retaget g<\/a>av Kusmanto skulden f\u00f6r hans sjukdom och skrev: \u201dN\u00e4r han var ombord p\u00e5 fartyget ville han inte duscha, han ville inte \u00e4ta och han \u00e5t bara snabbnudlar.\u201d)<\/p>\n\n\n\n

Fartyget kan ha fiskat olagligt vid den tiden, vilket m\u00f6jligen komplicerade Kusmantos situation. Enligt en opublicerad underr\u00e4ttelserapport som sammanst\u00e4llts av den amerikanska regeringen st\u00e4ngde Zhen Fa 7 av sin lokaliseringstransponder flera g\u00e5nger under denna period, i strid med kinesisk lag. Detta skedde i allm\u00e4nhet n\u00e4r fartyget befann sig n\u00e4ra ecuadorianskt och peruanskt vatten; kaptener \u00e5ker ofta ut i m\u00f6rkret f\u00f6r att fiska i andra l\u00e4nders vatten, som Ecuadors, d\u00e4r kinesiska fartyg vanligtvis \u00e4r f\u00f6rbjudna. <\/p>\n\n\n\n

– Om man inte tar dem p\u00e5 bar g\u00e4rning \u00e4r detta det n\u00e4rmaste man kan komma konkreta bevis, sa Michael J. Fitzpatrick, USA:s ambassad\u00f6r i Ecuador, till mig. (Rongcheng Wangdaos<\/a> <\/strong>fartyg har varit k\u00e4nda f\u00f6r att fiska i otill\u00e5tna omr\u00e5den; ett av Zhen Fa 7s systerfartyg b\u00f6tf\u00e4lldes f\u00f6r att olagligen ha tagit sig in p\u00e5 peruanskt vatten 2017, och ett annat p\u00e5tr\u00e4ffades olagligt fiskande utanf\u00f6r Nordkoreas kust. F\u00f6retaget avb\u00f6jde att kommentera denna fr\u00e5ga). Att \u00f6verf\u00f6ra Kusmanto till ett annat fartyg skulle ha kr\u00e4vt att Zhen Fa 7s position avsl\u00f6jades, vilket kunde ha varit komprometterande.<\/p>\n\n\n\n

I b\u00f6rjan av augusti hade Kusmanto blivit desorienterad. Andra d\u00e4cksm\u00e4n kr\u00e4vde att han skulle f\u00e5 l\u00e4karv\u00e5rd. Till slut gav kaptenen med sig och \u00f6verf\u00f6rde honom till ett annat fartyg, som f\u00f6rde honom till hamnen i Lima. Han f\u00f6rdes till sjukhus d\u00e4r han tillfrisknade och d\u00e4refter fl\u00f6gs han hem. (Vi har inte kunnat n\u00e5 Kusmanto f\u00f6r en kommentar.) Under tiden k\u00e4nde resten av bes\u00e4ttningen, som d\u00e5 hade varit till sj\u00f6ss i ett \u00e5r, en v\u00e4xande k\u00e4nsla av isolering.<\/p>\n\n\n\n

– De hade f\u00f6rst sagt till oss att vi skulle segla i \u00e5tta m\u00e5nader och att de sedan skulle ta fartyget i land, s\u00e4ger Anhar.<\/p>\n\n\n\n

– Faktum var att vi aldrig landade n\u00e5gonstans.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

KINA UTF\u00d6R MER illegalt fiske \u00e4n n\u00e5got annat land, enligt Global Initiative Against Transnational Organized Crime. Det \u00e4r dyrt att verka p\u00e5 \u00f6ppet hav och det finns praktiskt taget ingen n\u00e4rvaro av brottsbek\u00e4mpande myndigheter – vilket uppmuntrar till fiske i f\u00f6rbjudna omr\u00e5den och anv\u00e4ndning av f\u00f6rbjudna tekniker f\u00f6r att f\u00e5 en konkurrensf\u00f6rdel.<\/p>\n\n\n\n

Det aggressiva fisket medf\u00f6r en milj\u00f6kostnad. En tredjedel av v\u00e4rldens best\u00e5nd \u00e4r \u00f6verfiskade. Bl\u00e4ckfiskbest\u00e5nden, som en g\u00e5ng var livskraftiga, har minskat dramatiskt. Mer \u00e4n trettio l\u00e4nder, d\u00e4ribland Kina, har f\u00f6rbjudit hajfensfiske, men det f\u00f6rekommer fortfarande. Kinesiska fartyg f\u00e5ngar ofta hammarhajar, oceaniska vitfenade hajar och bl\u00e5hajar s\u00e5 att deras fenor kan anv\u00e4ndas i hajfenssoppa. \u00c5r 2017 uppt\u00e4ckte ecuadorianska myndigheter minst 6 000 olagligt f\u00e5ngade hajar ombord p\u00e5 en enda kylb\u00e5t. \u00c4ven andra marina arter h\u00e5ller p\u00e5 att decimeras. Fartyg som fiskar efter kalifornisk vekfisk, en stor g\u00f6sfisk vars simbl\u00e5sa \u00e4r mycket uppskattad inom kinesisk medicin, anv\u00e4nder n\u00e4t som oavsiktligt trasslar in och dr\u00e4nker kalifornia-tumlare, som bara lever i Mexikos Cortezhav. Forskare uppskattar att det till f\u00f6ljd av detta nu bara finns ett tiotal kaliforniatumlare, kvar.<\/p>\n\n\n\n

Kina har v\u00e4rldens st\u00f6rsta flotta av bottentr\u00e5lare, som drar n\u00e4t \u00f6ver havsbotten och j\u00e4mnar korallreven med marken. Marina sediment lagrar stora m\u00e4ngder kol, och enligt en nyligen publicerad studie i Nature sl\u00e4pper bottentr\u00e5lare ut n\u00e4stan en och en halv miljard ton koldioxid varje \u00e5r – lika mycket som hela flygindustrin sl\u00e4pper ut. Kinas olagliga fiskemetoder ber\u00f6var ocks\u00e5 fattigare l\u00e4nder p\u00e5 deras egna resurser. Utanf\u00f6r V\u00e4stafrikas kust, d\u00e4r Kina har en flotta med hundratals fartyg, har det illegala fisket ber\u00e4knats kosta regionen mer \u00e4n nio miljarder dollar per \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rldens st\u00f6rsta koncentration av illegala fiskefartyg kan vara en flotta av kinesiska fartyg i nordkoreanska vatten. Som svar p\u00e5 Nordkoreas provspr\u00e4ngningar av k\u00e4rnvapen och ballistiska missiler inf\u00f6rde FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d 2017, med uppenbart st\u00f6d fr\u00e5n Kina, sanktioner som syftade till att ber\u00f6va Kim Jong Uns regering utl\u00e4ndsk valuta, bland annat genom att hindra den fr\u00e5n att s\u00e4lja fisker\u00e4ttigheter, en viktig inkomstk\u00e4lla. Men enligt FN har Pyongyang fortsatt att tj\u00e4na utl\u00e4ndsk valuta – 120 miljoner dollar bara under 2018 – genom att bevilja olagliga r\u00e4ttigheter, fr\u00e4mst till kinesiska fiskare. En annons p\u00e5 den kinesiska webbplatsen Zhihu erbjuder tillst\u00e5nd utf\u00e4rdade av den nordkoreanska milit\u00e4ren f\u00f6r \u201driskfritt fiske med h\u00f6g avkastning\u201d utan f\u00e5ngstbegr\u00e4nsningar: \u201dVi ser fram emot ett samarbete som alla vinner p\u00e5.\u201d Kina verkar of\u00f6rm\u00f6get eller ovilligt att genomdriva sanktioner mot sin allierade.<\/p>\n\n\n\n

Kinesiska b\u00e5tar har bidragit till en nedg\u00e5ng i regionens bl\u00e4ckfiskbest\u00e5nd; f\u00e5ngsterna har minskat med cirka sjuttio procent sedan 2003.<\/p>\n\n\n\n

De lokala fiskarna har inte kunnat konkurrera.<\/p>\n\n\n\n

– Vi kommer att bli ruinerade, sa Haesoo Kim, ledare f\u00f6r en sammanslutning av sydkoreanska fiskare p\u00e5 \u00f6n Ulleung, som jag bes\u00f6kte i maj 2019.<\/p>\n\n\n\n

Nordkoreanska fiskekaptener har tvingats ta sig l\u00e4ngre bort fr\u00e5n kusten, d\u00e4r deras fartyg fastnar i stormar eller f\u00e5r motorstopp, och bes\u00e4ttningsmedlemmarna riskerar att sv\u00e4lta, frysa och drunkna. Omkring hundra sm\u00e5 nordkoreanska fiskeb\u00e5tar spolas upp p\u00e5 japanska str\u00e4nder varje \u00e5r, vissa av dem med liken av fiskare ombord. Kinesiska b\u00e5tar i dessa vatten \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nda f\u00f6r att ramma patrullfartyg. \u00c5r 2016 rammade och s\u00e4nkte kinesiska fiskare en sydkoreansk kutter i Gula havet. Vid en annan incident \u00f6ppnade den sydkoreanska kustbevakningen eld mot mer \u00e4n tv\u00e5 dussin kinesiska fartyg som stormade mot dess fartyg.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 2019 \u00e5kte jag med ett sydkoreanskt bl\u00e4ckfiskfartyg till havsgr\u00e4nsen mellan Nord- och Sydkorea. Det tog oss inte l\u00e5ng tid att hitta en konvoj med kinesiska bl\u00e4ckfiskfartyg p\u00e5 v\u00e4g in i nordkoreanskt vatten. Vi lade oss bredvid dem och skickade iv\u00e4g en dr\u00f6nare f\u00f6r att f\u00e5nga deras identifikationsnummer. En av de kinesiska kaptenerna tutade och blinkade med ljusen – varningssignaler enligt sj\u00f6fartsprotokollet. Eftersom vi befann oss p\u00e5 sydkoreanskt vatten och p\u00e5 beh\u00f6rigt avst\u00e5nd h\u00f6ll v\u00e5r kapten kursen. Den kinesiske kaptenen genade d\u00e5 pl\u00f6tsligt mot oss, p\u00e5 kollisionskurs. V\u00e5r kapten sv\u00e4ngde undan n\u00e4r det kinesiska fartyget bara var tre meter fr\u00e5n oss.<\/p>\n\n\n\n

Det kinesiska utrikesministeriet sa till mig att \u201dKina konsekvent och samvetsgrant har genomdrivit s\u00e4kerhetsr\u00e5dets resolutioner om Nordkorea\u201d och tillade att landet \u201dkonsekvent har bestraffat\u201d illegalt fiske. Men ministeriet varken erk\u00e4nde eller f\u00f6rnekade att Kina skickar b\u00e5tar till nordkoreanska vatten. \u00c5r 2020 anv\u00e4nde den ideella organisationen Global Fishing Watch satellitdata f\u00f6r att avsl\u00f6ja att hundratals kinesiska bl\u00e4ckfiskfartyg rutinm\u00e4ssigt fiskade i nordkoreanska vatten. \u00c5r 2022 hade Kina minskat denna illegala armada med sjuttiofem procent fr\u00e5n toppnoteringen. Trots detta har flottans arbetstimmar i oreglerade vatten \u00f6kat och f\u00e5ngsterna har bara blivit st\u00f6rre.<\/p>\n\n\n\n

\n

KORT EFTER ny\u00e5rsdagen 2021 rundade Zhen Fa 7 Sydamerikas spets och stannade en kort stund i chilenskt vatten, tillr\u00e4ckligt n\u00e4ra land f\u00f6r att f\u00e5 mobilt\u00e4ckning. Aritonang gick till bryggan och genom att mima och fr\u00e5ga p\u00e5 bruten engelska en av officerarna om han kunde f\u00e5 l\u00e5na hans telefon. Officeren svarade att det skulle kosta honom pengar och gnuggade ihop pekfingret och tummen. Aritonang sprang under d\u00e4ck, s\u00e5lde n\u00e5gra av sina cigaretter och snacks till andra d\u00e4cksm\u00e4n, l\u00e5nade s\u00e5 mycket pengar han kunde och kom tillbaka med motsvarande cirka tretton dollar, vilket gav honom fem minuters samtalstid.<\/p>\n\n\n\n

Han ringde till sina f\u00f6r\u00e4ldrars hus och hans mor svarade och blev glad \u00f6ver att h\u00f6ra hans r\u00f6st. Han ber\u00e4ttade att han skulle vara hemma i maj och bad att f\u00e5 tala med sin far. \u201dHan vilar\u201d, sa hon till honom. I sj\u00e4lva verket hade han d\u00f6tt av en hj\u00e4rtattack flera dagar tidigare, men Aritonangs mamma ville inte g\u00f6ra sin son uppr\u00f6rd medan han var till sj\u00f6ss. Hon ber\u00e4ttade senare f\u00f6r deras pastor att hon s\u00e5g fram emot att Aritonang skulle \u00e5terv\u00e4nda. \u201dHan vill bygga ett hus \u00e5t oss\u201d, sa hon.<\/p>\n\n\n\n

Strax d\u00e4refter kastade fartyget ankar i Blue Hole, ett omr\u00e5de n\u00e4ra Falklands\u00f6arna, d\u00e4r p\u00e5g\u00e5ende territoriella tvister mellan Storbritannien och Argentina ger en lucka i sj\u00f6farts\u00f6vervakningen som fartyg kan utnyttja. Aritonang fick heml\u00e4ngtan, stannade p\u00e5 sitt rum och \u00e5t mest snabbnudlar. \u201dHan verkade bli ledsen och tr\u00f6tt\u201d, s\u00e4ger Fikran. I januari samma \u00e5r insjuknade Aritonang i beriberi. Hans \u00f6gonvitor blev gula och hans ben svullnade upp.<\/p>\n\n\n\n

– Daniel var i ganska d\u00e5ligt skick, ber\u00e4ttade Anhar f\u00f6r mig. Kaptenen v\u00e4grade att ge honom l\u00e4karv\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

– Det fanns fortfarande mycket bl\u00e4ckfisk, sa Anhar.<\/p>\n\n\n\n

– Vi var mitt uppe i en operation.<\/p>\n\n\n\n

I februari lastade bes\u00e4ttningen av sin f\u00e5ngst p\u00e5 en kylare som f\u00f6rde den till Mauritius. Men av oklara sk\u00e4l v\u00e4grade kaptenen att skicka \u00e4ven Aritonang till land.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom kunde Aritonang inte l\u00e4ngre g\u00e5. Den indonesiska bes\u00e4ttningen gick upp p\u00e5 bryggan igen och konfronterade kaptenen och hotade med strejk om han inte s\u00e5g till att Aritonang fick medicinsk hj\u00e4lp.<\/p>\n\n\n\n

– Vi var alla emot kaptenen, s\u00e4ger Anhar.<\/p>\n\n\n\n

Till slut gav kaptenen med sig och den 2 mars \u00f6verf\u00f6rdes Aritonang till tankfartyget Marlin, som gick med p\u00e5 att ta honom till Montevideo i Uruguay. Marlins bes\u00e4ttning f\u00f6rde honom till ett serviceomr\u00e5de utanf\u00f6r kusten, d\u00e4r en jolle plockade upp honom och f\u00f6rde honom till hamnen.<\/p>\n\n\n\n

En sj\u00f6fartsbyr\u00e5 som representerade Rongcheng Wangdao i Uruguay ringde ett lokalt sjukhus och ambulanspersonal f\u00f6rde honom dit.<\/p>\n\n\n\n

Jesica Reyes, som \u00e4r 36 \u00e5r, \u00e4r en av f\u00e5 som kan tolka till indonesiska i Montevideo. Hon l\u00e4rde sig spr\u00e5ket n\u00e4r hon arbetade p\u00e5 ett internetcaf\u00e9 som var popul\u00e4rt bland indonesiska bes\u00e4ttningar; de kallade henne Mbak, vilket betyder \u201dfr\u00f6ken\u201d eller \u201dstorasyster\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n 2013 till 2021 landsteg fiskefartyg, de flesta kinesiska, med en d\u00f6d kropp i Montevideo ungef\u00e4r var och varannan m\u00e5nad.<\/p>\n\n\n\n

Under en middag nyligen ber\u00e4ttade Reyes f\u00f6r mig om hundratals arbetare i n\u00f6d som hon hade hj\u00e4lpt. Hon beskrev en arbetare som dog av en tandinfektion eftersom hans kapten inte ville ta honom i land. Hon ber\u00e4ttade om en annan sjuklig arbetare vars agentur inte tog honom till sjukhus utan h\u00f6ll honom p\u00e5 ett hotellrum medan hans tillst\u00e5nd f\u00f6rs\u00e4mrades; han dog s\u00e5 sm\u00e5ningom.<\/p>\n\n\n\n

Den 7 mars 2021 ombads Reyes av sj\u00f6fartsbyr\u00e5n att \u00e5ka till akutmottagningen f\u00f6r att hj\u00e4lpa l\u00e4karna att kommunicera med Aritonang; hon fick veta att han hade ont i magen. N\u00e4r han kom till sjukhuset var dock hela hans kropp svullen och hon kunde se bl\u00e5m\u00e4rken runt hans \u00f6gon och nacke. Han viskade till henne att han hade blivit bunden i halsen (andra d\u00e4cksm\u00e4n ber\u00e4ttade senare f\u00f6r mig att de inte hade sett detta h\u00e4nda och var os\u00e4kra p\u00e5 n\u00e4r han hade f\u00e5tt skadorna). Reyes ringde sj\u00f6fartsbyr\u00e5n och sa: \u201dOm det h\u00e4r \u00e4r magont … s\u00e5 ska ni inte titta p\u00e5 den h\u00e4r unge mannen. Han \u00e4r helt f\u00f6rst\u00f6rd!” Hon tog fotografier av hans tillst\u00e5nd innan l\u00e4karna bad henne att sluta, eftersom hon var uppr\u00f6rd.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Daniel Aritonang ligger p\u00e5 en b\u00e5r i Montevideo, efter att ha sl\u00e4ppts av i hamnen. Han visade tecken p\u00e5 att ha blivit misshandlad och sv\u00e5rt undern\u00e4rd ombord det kinesiska bl\u00e4ckfiskfartyget. (Jessica Reyes\/ The Outlaw Ocean Project)<\/em><\/p>\n\n\n\n

\n

P\u00e5 akutmottagningen gav l\u00e4karna intraven\u00f6sa v\u00e4tskor. Aritonang, som gr\u00e4t och skakade, fr\u00e5gade Reyes: \u201dVar \u00e4r mina v\u00e4nner?\u201d Han viskade: \u201dJag \u00e4r r\u00e4dd.\u201d Aritonang d\u00f6df\u00f6rklarades morgonen d\u00e4rp\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

– Jag var arg, sa Reyes till mig. D\u00e4cksk\u00f6tarna jag fick tag p\u00e5 var rasande. Mejawati sa: \u201dVi hoppas verkligen, om det \u00e4r m\u00f6jligt, att kaptenen och alla arbetsledare kan gripas, \u00e5talas eller f\u00e4ngslas.\u201d Anhar, Aritonangs b\u00e4sta v\u00e4n, fick reda p\u00e5 hans d\u00f6d f\u00f6rst efter att ha stigit av Zhen Fa 7 i Singapore i maj samma \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

– Vi var f\u00f6rkrossade, s\u00e4ger han om bes\u00e4ttningsmedlemmarna.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi n\u00e5dde honom bar han fortfarande p\u00e5 en resv\u00e4ska full med Aritonangs kl\u00e4der som han hade lovat att ta med sig hem till honom.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

FISKE \u00c4R ETT AV V\u00c4RLDENS d\u00f6dligaste jobb – en ny studie uppskattar att mer \u00e4n hundratusen arbetare d\u00f6r varje \u00e5r – och kinesiska fartyg \u00e4r bland de mest brutala. Rekryterare riktar ofta in sig p\u00e5 desperata m\u00e4n i Kinas inland och i fattiga l\u00e4nder. \u201dOm du \u00e4r skuldsatt, din familj har undvikit dig och du inte vill bli sedd ner p\u00e5, st\u00e4ng av din telefon och h\u00e5ll dig l\u00e5ngt borta fr\u00e5n land\u201d, st\u00e5r det i en annons p\u00e5 n\u00e4tet i Kina. Enligt domstolsdokument och unders\u00f6kningar av kinesiska nyhetsbyr\u00e5er lockas rekryter med l\u00f6ften om lukrativa kontrakt, men uppt\u00e4cker senare att de m\u00e5ste betala en rad avgifter – som ibland uppg\u00e5r till mer \u00e4n en m\u00e5nadsl\u00f6n – f\u00f6r att t\u00e4cka utgifter som resor, arbetstr\u00e4ning, bes\u00e4ttningscertifieringar och skyddande arbetskl\u00e4der. Ofta betalar arbetstagarna dessa avgifter genom att ta l\u00e5n fr\u00e5n bemanningsf\u00f6retagen, vilket skapar en form av skuldslaveri. F\u00f6retagen konfiskerar pass och tar ut b\u00f6ter f\u00f6r att l\u00e4mna jobbet, vilket g\u00f6r att arbetstagarna hamnar i ytterligare en f\u00e4lla. Och \u00e4ven de som \u00e4r villiga att riskera straff h\u00e5lls ibland i praktiken f\u00e5ngna p\u00e5 fartygen.<\/p>\n\n\n\n

2020 klagade flera indonesiska d\u00e4cksm\u00e4n p\u00e5 sv\u00e5r misshandel till sj\u00f6ss och p\u00e5 att man f\u00f6rvarade en manskropp i en av fartygets frysar. En obduktion visade att mannen hade f\u00e5tt bl\u00e5m\u00e4rken, \u00e4rr och en skada p\u00e5 ryggraden. Indonesiska myndigheter d\u00f6mde flera chefer p\u00e5 bemanningsf\u00f6retaget till mer \u00e4n ett \u00e5rs f\u00e4ngelse f\u00f6r m\u00e4nniskohandel. (F\u00f6retaget<\/a> har inte svarat p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gningar om kommentarer).<\/p>\n\n\n\n

I Kina \u00e4r dessa arbets\u00f6vergrepp en \u00f6ppen hemlighet. En dagbok som f\u00f6rts av en kinesisk d\u00e4cksman ger en ovanligt detaljerad inblick i denna v\u00e4rld. I maj 2013 betalade d\u00e4cksmannen en rekryteringsavgift p\u00e5 tv\u00e5hundra dollar till en bemanningsbyr\u00e5, som skickade honom till ett fartyg som hette Jin Han Yu 4879. Bes\u00e4ttningen fick veta att de f\u00f6rsta cirka tio dagarna ombord skulle vara en provperiod, varefter de kunde l\u00e4mna fartyget, men fartyget stannade till sj\u00f6ss i hundratv\u00e5 dagar. \u201dVi \u00e4r slavar som ska arbeta n\u00e4r som helst och var som helst\u201d, skrev d\u00e4cksmannen i sin dagbok. Officerarna serverades k\u00f6tt vid m\u00e5ltiderna, ber\u00e4ttade han, men d\u00e4cksm\u00e4nnen fick bara ben. \u201dN\u00e4r klockan ringer m\u00e5ste du vara uppe, oavsett om det \u00e4r dag, natt eller tidig morgon, oavsett hur stark vinden \u00e4r eller hur mycket det regnar, det finns inga s\u00f6ndagar eller helgdagar.\u201d (F\u00f6retaget<\/a> som \u00e4ger fartyget svarade inte p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gningar om kommentarer).<\/p>\n\n\n\n

Den breda allm\u00e4nheten i Kina tvingades ta st\u00e4llning till f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 fartygen n\u00e4r bes\u00e4ttningen p\u00e5 bl\u00e4ckfiskfartyget Lu Rong Yu 2682 gjorde myteri 2011. Kaptenen, Li Chengquan, var en \u201dstor, l\u00e5ng och ilsken man\u201d som enligt en d\u00e4cksman gav en arbetare som gjort honom arg en bl\u00e5tira. Rykten b\u00f6rjade cirkulera om att den \u00e5rsl\u00f6n p\u00e5 7 000 dollar som de hade blivit lovade inte var garanterad. I st\u00e4llet skulle de tj\u00e4na cirka fyra cent per kilo f\u00e5ngad bl\u00e4ckfisk – vilket skulle inneb\u00e4ra mycket mindre. Nio bes\u00e4ttningsmedlemmar tog kaptenen som gisslan. Under de f\u00f6ljande fem veckorna uppl\u00f6stes fartygets bes\u00e4ttning i stridande fraktioner. M\u00e4n f\u00f6rsvann p\u00e5 n\u00e4tterna, en bes\u00e4ttningsmedlem bands och kastades \u00f6verbord och n\u00e5gon saboterade en ventil p\u00e5 fartyget som b\u00f6rjade sl\u00e4ppa in vatten. Bes\u00e4ttningen lyckades till slut \u00e5terst\u00e4lla fartygets kommunikationssystem och s\u00e4nda ut en n\u00f6dsignal, som fick tv\u00e5 kinesiska fiskefartyg att komma till unds\u00e4ttning. Endast elva av de ursprungliga trettiotre m\u00e4nnen lyckades ta sig tillbaka till land. Den ledande myteristen och fartygets kapten d\u00f6mdes till d\u00f6den av den kinesiska regeringen. (F\u00f6retaget som \u00e4ger fartyget har inte svarat p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gningar om kommentarer).<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskohandel med arbetskraft har ocks\u00e5 dokumenterats p\u00e5 amerikanska, sydkoreanska och thail\u00e4ndska b\u00e5tar. Men Kinas flotta \u00e4r utan tvekan den v\u00e4rsta brottslingen, och landet har gjort minimalt f\u00f6r att st\u00e4vja \u00f6vertr\u00e4delserna. Mitt team fann att mellan 2018 och 2022 gav Kina mer \u00e4n sjutton miljoner dollar i subventioner till f\u00f6retag d\u00e4r minst femtio fartyg verkar ha deltagit i fiskeribrott eller haft d\u00f6dsfall eller skador p\u00e5 personalen, ombord – varav n\u00e5gra sannolikt var resultatet av os\u00e4kra arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden. (Regeringen har avb\u00f6jt att kommentera \u00e4rendet, men Wang Wenbin, talesman f\u00f6r utrikesministeriet, sade nyligen att flottan bedriver sin verksamhet \u201di enlighet med lagar och f\u00f6rordningar\u201d och anklagade USA f\u00f6r att politisera \u201dfr\u00e5gor som r\u00f6r fiske i namn av milj\u00f6skydd och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter\u201d).<\/p>\n\n\n\n

Under de senaste \u00e5ren har Kina genomf\u00f6rt ett antal reformer, men de verkar syfta mer till att kv\u00e4sa olikt\u00e4nkande \u00e4n att h\u00e5lla f\u00f6retag ansvariga. Efter att ett knivslagsm\u00e5l mellan filippinska och kinesiska bes\u00e4ttningsmedlemmar slutat med att en arbetare dog, skapade den kinesiska regeringen 2017 en kommunistpartiavdelning i Chimbote i Peru – den f\u00f6rsta f\u00f6r fiskearbetare – med syfte att st\u00e4rka deras \u201dandliga f\u00f6rs\u00f6rjning\u201d. Den lokala polisen i vissa kustst\u00e4der har b\u00f6rjat anv\u00e4nda satellitvideol\u00e4nkar f\u00f6r att koppla upp sig mot bryggorna p\u00e5 vissa kinesiska fartyg. N\u00e4r kinesiska bes\u00e4ttningsmedlemmar p\u00e5 ett fartyg utanf\u00f6r Peru strejkade 2020 kontaktade rederiet den lokala polisen, som f\u00f6rklarade f\u00f6r arbetarna att de kunde g\u00e5 i land i Peru och flyga tillbaka till Kina, men att de sj\u00e4lva m\u00e5ste betala f\u00f6r flygbiljetterna. \u201dSkulle det inte k\u00e4nnas som en f\u00f6rlust om ni sa upp er nu?\u201d fr\u00e5gade en polis. M\u00e4nnen \u00e5tergick till arbetet.<\/p>\n\n\n\n

N\u00c4R JAG RAPPORTERADE om dessa fartyg d\u00f6k det upp ber\u00e4ttelser om v\u00e5ld och f\u00e5ngenskap \u00e4ven n\u00e4r jag inte letade efter dem. F\u00f6rra \u00e5ret (2023) fick jag en video inspelad 2020, d\u00e4r tv\u00e5 filippinska bes\u00e4ttningsmedlemmar sa att de var sjuka men hindrades fr\u00e5n att l\u00e4mna sitt fartyg. \u201dSn\u00e4lla, r\u00e4dda oss\u201d, v\u00e4djade den ena. ”Vi \u00e4r redan sjuka h\u00e4r. Kaptenen vill inte skicka oss till sjukhuset.” Tre d\u00e4cksm\u00e4n dog den sommaren; minst en av deras kroppar kastades \u00f6verbord. (Bemanningsf\u00f6retaget som placerade dessa arbetare p\u00e5 fartyget, PT Puncak Jaya Samudra<\/a>, svarade inte p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gningar om kommentarer. Det gjorde inte heller det f\u00f6retag<\/a> som \u00e4ger fartyget).<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 en resa till Jakarta i Indonesien 2020 tr\u00e4ffade jag ett halvdussin unga m\u00e4n som ber\u00e4ttade att en ung d\u00e4cksman vid namn Fadhil dog p\u00e5 deras fartyg 2019 eftersom bef\u00e4len hade v\u00e4grat att ta honom i land.<\/p>\n\n\n\n

– Han bad om att f\u00e5 \u00e5terv\u00e4nda hem, men det fick han inte, s\u00e4ger Ramadhan Sugandhi, en d\u00e4cksman.<\/p>\n\n\n\n

(Varken rederiet<\/a> eller hans bemanningsf\u00f6retag, PT Shafar Abadi Indonesia<\/a>, har svarat p\u00e5 en beg\u00e4ran om kommentarer).<\/p>\n\n\n\n

I juni i \u00e5r spolades en flaska i land n\u00e4ra Maldonado i Uruguay, inneh\u00e5llande vad som verkade vara ett meddelande fr\u00e5n en bedr\u00f6vad kinesisk d\u00e4cksman. \u201dHej, jag \u00e4r bes\u00e4ttningsman p\u00e5 fartyget Lu Qing Yuan Yu 765, och jag blev inl\u00e5st av f\u00f6retaget\u201d, stod det. ”N\u00e4r ni ser det h\u00e4r papperet, hj\u00e4lp mig att ringa polisen! S.O.S. S.O.S.” (Fartygets \u00e4gare, Qingdao Songhai Fishery<\/a>, sade att p\u00e5st\u00e5endena var fabricerade av bes\u00e4ttningsmedlemmar).<\/p>\n\n\n\n

Reyes, den indonesiske \u00f6vers\u00e4ttaren, satte mig i kontakt med Rafly Maulana Sadad, en indonesier som n\u00e4r han arbetade p\u00e5 Lu Rong Yuan Yu 978 f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan, f\u00f6ll nedf\u00f6r en trappa och br\u00f6t ryggen. Han \u00e5tergick omedelbart till arbetet med att dra upp n\u00e4t, svimmade sedan och vaknade i s\u00e4ngen. Kaptenen v\u00e4grade att ta honom i land och han tillbringade de kommande fem m\u00e5naderna p\u00e5 fartyget medan hans tillst\u00e5nd f\u00f6rv\u00e4rrades. Sadads v\u00e4nner hj\u00e4lpte honom att \u00e4ta och bada, men han var desorienterad och l\u00e5g ofta i en p\u00f6l av sitt eget urin.<\/p>\n\n\n\n

– Jag hade sv\u00e5rt att tala, ber\u00e4ttade Sadad f\u00f6r mig f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n\n\n\n

– Det k\u00e4ndes som om jag hade f\u00e5tt en stroke eller n\u00e5got. Jag kunde inte riktigt f\u00f6rst\u00e5 n\u00e5gonting.<\/p>\n\n\n\n

I augusti 2021 sl\u00e4ppte kaptenen av Sadad i Montevideo, och han tillbringade nio dagar p\u00e5 sjukhus innan han fl\u00f6gs hem. (F\u00f6rfr\u00e5gningar om kommentarer fr\u00e5n Rongcheng Rongyuan,<\/a> som \u00e4ger fartyget Sadad arbetade p\u00e5, och PT Abadi Mandiri International<\/a>, hans bemanningsf\u00f6retag, besvarades inte). Sadad talade med mig fr\u00e5n Indonesien, d\u00e4r han bara kunde g\u00e5 med kryckor.<\/p>\n\n\n\n

– Det var en mycket bitter livserfarenhet, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

Precis som b\u00e5tarna som f\u00f6rser dem med arbetskraft \u00e4r de kinesiska bearbetningsanl\u00e4ggningarna beroende av tv\u00e5ngsarbete. Under de senaste trettio \u00e5ren har den nordkoreanska regeringen kr\u00e4vt att medborgarna ska arbeta i fabriker i Ryssland och Kina och s\u00e4tta in nittio procent av sina inkomster – som uppg\u00e5r till hundratals miljoner dollar – p\u00e5 konton som kontrolleras av staten. Arbetarna uts\u00e4tts ofta f\u00f6r h\u00e5rd \u00f6vervakning och \u00e4r strikt begr\u00e4nsade i sina r\u00f6relser. FN-sanktioner f\u00f6rbjuder s\u00e5dan anv\u00e4ndning av nordkoreanska arbetare, men enligt den kinesiska regeringens uppskattningar bodde f\u00f6rra \u00e5ret s\u00e5 m\u00e5nga som \u00e5ttiotusen nordkoreanska arbetare enbart i en stad i nord\u00f6stra Kina. <\/p>\n\n\n\n

Enligt en rapport fr\u00e5n Kommitt\u00e9n f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i Nordkorea arbetade minst 450 av dem i fisk- och skaldjursfabriker. Den kinesiska regeringen har till stor del rensat bort h\u00e4nvisningar till dessa arbetare fr\u00e5n internet. Men genom att anv\u00e4nda s\u00f6kordet \u201dnordkoreanska sk\u00f6nheter\u201d hittade jag och mitt team flera videor p\u00e5 Douyin, den kinesiska versionen av TikTok, som verkar visa kvinnliga arbetare p\u00e5 fisk- och skaldjursfabriker, de flesta publicerade av stirrande manliga anst\u00e4llda. En kinesisk kommentator konstaterade att kvinnorna \u201dhar en stark k\u00e4nsla f\u00f6r nationell identitet och \u00e4r sj\u00e4lvdisciplinerade!\u201d En annan menade dock att arbetarna inte har n\u00e5got annat val \u00e4n att lyda order, annars \u201dkommer deras familjemedlemmar att lida\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Under det senaste decenniet har Kina ocks\u00e5 slagit ner h\u00e5rt p\u00e5 uigurer och andra etniska minoriteter i Xinjiang, en region i nordv\u00e4stra Kina, och inr\u00e4ttat massf\u00e4ngelser och tvingat f\u00e5ngar att arbeta p\u00e5 bomullsf\u00e4lt, tomatodlingar och i polykisel-fabriker. P\u00e5 senare tid har regeringen, i ett f\u00f6rs\u00f6k att splittra uiguriska samh\u00e4llen och hitta billig arbetskraft till stora industrier, omplacerat miljontals uigurer f\u00f6r att arbeta f\u00f6r f\u00f6retag \u00f6ver hela landet. Arbetarna \u00f6vervakas ofta av s\u00e4kerhetsvakter och bor i sovsalar som \u00e4r omg\u00e4rdade av taggtr\u00e5d. <\/p>\n\n\n\n

Genom att s\u00f6ka i f\u00f6retags nyhetsbrev, \u00e5rsredovisningar och statliga medier fann jag och mitt team att tusentals uigurer och andra muslimska minoriteter under de senaste fem \u00e5ren har skickats f\u00f6r att arbeta i fisk- och skaldjursbearbetningsanl\u00e4ggningar. Vissa uts\u00e4tts f\u00f6r \u201dpatriotisk utbildning\u201d; i en artikel fr\u00e5n 2021 sade lokala partitj\u00e4nstem\u00e4n att medlemmar av minoritetsgrupper som arbetade p\u00e5 en fisk- och skaldjursfabrik var en \u201dtypisk stor familj\u201d och l\u00e4rde sig att f\u00f6rdjupa sin \u201dutbildning i etnisk enhet\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Laura Murphy, professor vid Sheffield Hallam University i Storbritannien, sade till mig:<\/p>\n\n\n\n

– Allt detta \u00e4r en del av projektet att utpl\u00e5na uigurernas kultur, identitet, religion och, inte minst, deras politik. M\u00e5let \u00e4r en fullst\u00e4ndig omvandling av hela samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n

(Kinesiska tj\u00e4nstem\u00e4n<\/a> svarade inte p\u00e5 flera f\u00f6rfr\u00e5gningar om kommentarer<\/a> om uiguriskt och nordkoreanskt tv\u00e5ngsarbete i landets fisk- och skaldjursbearbetningsindustri).<\/p>\n\n\n\n

USA har strikta lagar som f\u00f6rbjuder import av varor som producerats med nordkoreansk eller uigurisk arbetskraft. Anv\u00e4ndningen av s\u00e5dana arbetare i andra branscher \u2013 t ex. vid tillverkning av solpaneler – har dokumenterats under senare \u00e5r och USA har konfiskerat importerade produkter till ett v\u00e4rde av en miljard dollar som en f\u00f6ljd av detta. Vi fann dock att f\u00f6retag som anst\u00e4ller uigurer och nordkoreaner nyligen har exporterat minst 47.000 ton fisk och skaldjur (inklusive cirka 17 procent av all bl\u00e4ckfisk som skickas till USA). Leveranserna gick till dussintals amerikanska import\u00f6rer, inklusive s\u00e5dana som levererar till milit\u00e4rbaser och skolkafeterior. \u201dDessa avsl\u00f6janden utg\u00f6r ett mycket allvarligt problem f\u00f6r hela fisk- och skaldjursindustrin\u201d, s\u00e4ger Martina Vandenberg, grundare av och ordf\u00f6rande f\u00f6r Human Trafficking Legal Center, till mig.<\/p>\n\n\n\n

Kina v\u00e4lkomnar inte n\u00e5gon rapportering om den h\u00e4r industrin. \u00c5r 2022 tillbringade jag tv\u00e5 veckor ombord p\u00e5 Modoc, en f\u00f6re detta amerikansk marinb\u00e5t som den ideella organisationen Earthrace Conservation anv\u00e4nder som patrullfartyg, och bes\u00f6kte kinesiska bl\u00e4ckfiskfartyg utanf\u00f6r Sydamerikas kust.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi seglade tillbaka till en hamn p\u00e5 Gal\u00e1pagos\u00f6arna n\u00e4rmade sig ett ecuadorianskt marinfartyg oss och en officer sa att v\u00e5rt tillst\u00e5nd att \u00e5terv\u00e4nda till ecuadorianskt vatten hade \u00e5terkallats.<\/p>\n\n\n\n

– Om ni inte v\u00e4nder om nu kommer vi att borda och arrestera er, sa han.<\/p>\n\n\n\n

Han sa \u00e5t oss att segla till ett annat land. Men en s\u00e5dan resa hade vi inte tillr\u00e4ckligt med mat och vatten f\u00f6r. Efter tv\u00e5 dagars f\u00f6rhandlingar sl\u00e4pptes vi f\u00f6r en kort stund in i hamn, d\u00e4r bev\u00e4pnade ecuadorianska officerare gick ombord; de h\u00e4vdade att fartygets tillst\u00e5nd hade l\u00e4mnats in p\u00e5 fel s\u00e4tt och att v\u00e5rt fartyg hade avvikit n\u00e5got fr\u00e5n sin godk\u00e4nda kurs n\u00e4r det l\u00e4mnade nationellt vatten. S\u00e5dana \u00f6vertr\u00e4delser resulterar vanligtvis inte i mer \u00e4n en skriftlig anm\u00e4rkning. <\/p>\n\n\n\n

Men enligt ambassad\u00f6r Fitzpatrick var f\u00f6rklaringen lite mer komplicerad. Han sa att den kinesiska regeringen hade kontaktat flera ecuadorianska lagstiftare f\u00f6r att uttrycka oro \u00f6ver n\u00e4rvaron av vad de beskrev som ett kvasi-milit\u00e4rt fartyg som deltog i hemliga operationer. N\u00e4r jag talade med Juan Carlos Holgu\u00edn, d\u00e5varande ecuadoriansk utrikesminister, f\u00f6rnekade han att Kina var inblandat. Men Fitzpatrick ber\u00e4ttade f\u00f6r mig att Quito g\u00e5r f\u00f6rsiktigt fram n\u00e4r det g\u00e4ller Kina, delvis f\u00f6r att Ecuador \u00e4r djupt skuldsatt till landet. \u201dKina gillar inte Modoc\u201d, sa han.<\/p>\n\n\n\n

– Men framf\u00f6r allt vill de inte ha mer mediebevakning av sin bl\u00e4ckfiskflotta.<\/p>\n\n\n\n

\n

DAGEN EFTER ARITONANGS D\u00d6D l\u00e4mnade Reyes in en rapport till Uruguays kustbevakning och visade sina fotografier f\u00f6r poliserna.<\/p>\n\n\n\n

– De verkade ganska ointresserade, s\u00e4ger hon.<\/p>\n\n\n\n

Dagen d\u00e4rp\u00e5 utf\u00f6rde en lokal r\u00e4ttsl\u00e4kare en obduktion. \u201dEn situation av fysisk misshandel framkom\u201d, st\u00e5r det i rapporten. Jag skickade rapporten till Weedn, r\u00e4ttsl\u00e4karen, som ber\u00e4ttade att kroppen visade tecken p\u00e5 v\u00e5ld och att obehandlad beriberi verkar ha varit d\u00f6dsorsaken. Nicolas Potrie, som \u00e4r chef f\u00f6r det indonesiska konsulatet i Montevideo, minns att han fick ett samtal fr\u00e5n Mirta Morales, \u00e5klagaren som utredde Aritonangs fall. ”Vi m\u00e5ste forts\u00e4tta att f\u00f6rs\u00f6ka ta reda p\u00e5 vad som h\u00e4nde. De h\u00e4r m\u00e4rkena – alla s\u00e5g dem”, minns Potrie att hon sa. (En representant f\u00f6r Rongcheng Wangdao sade att f\u00f6retaget inte hade funnit n\u00e5gra bevis f\u00f6r oegentligheter p\u00e5 fartyget: \u201dDet fanns inget som r\u00f6rde dina p\u00e5st\u00e5dda f\u00f6rf\u00e4rliga incidenter om \u00f6vergrepp, kr\u00e4nkningar, f\u00f6rol\u00e4mpningar av ens karakt\u00e4r, fysiskt v\u00e5ld eller inneh\u00e5llna l\u00f6ner.\u201d F\u00f6retaget sa att de hade \u00f6verl\u00e4mnat \u00e4rendet till China Overseas Fisheries Association<\/a>. Fr\u00e5gor som st\u00e4lldes till organisationen besvarades inte).<\/p>\n\n\n\n

Potrie kr\u00e4vde ytterligare utredning, men ingen verkade komma. Morales v\u00e4grade att dela med sig av n\u00e5gon information om fallet till mig. I mars 2022 bes\u00f6kte jag Aldo Braida, ordf\u00f6rande f\u00f6r Chamber of Foreign Fishing Agents, som representerar f\u00f6retag som arbetar med utl\u00e4ndska fartyg i Uruguay, p\u00e5 hans kontor i Montevideo. Han avf\u00e4rdade uppgifterna om misshandel ombord kinesiska fartyg som l\u00e4gger till i hamnen som \u201dfalska nyheter\u201d och h\u00e4vdade att \u201ddet finns m\u00e5nga l\u00f6gner kring detta\u201d. Han ber\u00e4ttade att om bes\u00e4ttningsmedlemmar vars kroppar togs iland i Montevideo hade utsatts f\u00f6r fysisk misshandel skulle uruguayanska myndigheter uppt\u00e4ckt det, och att n\u00e4r man placerar m\u00e4nniskor t\u00e4tt inp\u00e5 varandra \u00e4r det troligt att slagsm\u00e5l bryter ut. \u201dVi lever i ett v\u00e5ldsamt samh\u00e4lle\u201d, sade han.<\/p>\n\n\n\n

Uruguay har inget st\u00f6rre incitament att granska Kina ytterligare, eftersom landet f\u00f6r med sig lukrativa aff\u00e4rer till regionen. Under 2018 presenterade till exempel ett kinesiskt f\u00f6retag som hade k\u00f6pt en n\u00e4stan 70 hektar stor tomt v\u00e4ster om Montevideo en plan f\u00f6r att bygga en \u201dmegahamn\u201d f\u00f6r mer \u00e4n tv\u00e5hundra miljoner dollar. Lokala medier rapporterade att hamnen skulle vara en frihandelszon och omfatta en halv kilometer l\u00e5ng hamn, ett skeppsvarv, en tankstation samt lagrings- och bearbetningsanl\u00e4ggningar f\u00f6r fisk och skaldjur. Den uruguayanska regeringen hade i flera \u00e5r efterstr\u00e4vat s\u00e5dana kinesiska investeringar. Den d\u00e5varande presidenten Tabar\u00e9 V\u00e1zquez f\u00f6rs\u00f6kte kringg\u00e5 konstitutionen, som kr\u00e4ver tv\u00e5 tredjedelars majoritet i generalf\u00f6rsamlingens b\u00e5da kamrar, att godk\u00e4nna byggandet av hamnen genom ett exekutivt dekret.<\/p>\n\n\n\n

– Det finns s\u00e5 mycket pengar p\u00e5 bordet att politikerna b\u00f6rjar t\u00e4nja p\u00e5 lagen f\u00f6r att komma \u00e5t dem, sa Milko Schvartzman, en marinforskare baserad i Argentina, till mig.<\/p>\n\n\n\n

Men efter motst\u00e5nd fr\u00e5n allm\u00e4nheten och fr\u00e5n oppositionspartierna avbl\u00e5stes planen.<\/p>\n\n\n\n

Fisk- och skaldjursindustrin \u00e4r sv\u00e5r att \u00f6vervaka. En stor del av den fisk som konsumeras i USA f\u00e5ngas eller bearbetas av kinesiska f\u00f6retag. Det finns flera lagar som hindrar USA fr\u00e5n att importera produkter som \u00e4r belastade av tv\u00e5ngsarbete, inklusive det som \u00e4r involverat i produktionen av konfliktdiamanter och varor som tillverkas i l\u00e5gl\u00f6nefabriker. Men Kina \u00e4r inte s\u00e4rskilt tillm\u00f6tesg\u00e5ende n\u00e4r det g\u00e4ller detaljer om sina fartyg och bearbetningsanl\u00e4ggningar.<\/p>\n\n\n\n

Vid ett tillf\u00e4lle p\u00e5 ett kinesiskt fartyg visade en d\u00e4cksman mig staplar med fryst f\u00e5ngst i vita p\u00e5sar. Han f\u00f6rklarade att de utel\u00e4mnar fartygsnamnen fr\u00e5n p\u00e5sarna s\u00e5 att de l\u00e4tt kan flyttas mellan olika fartyg. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan fisk- och skaldjursf\u00f6retagen d\u00f6lja sina kopplingar till fartyg med kriminell bakgrund. P\u00e5 bryggan till ett annat fartyg \u00f6ppnade en kinesisk kapten sin loggbok, som \u00e4r t\u00e4nkt att dokumentera f\u00e5ngsten. P\u00e5 de tv\u00e5 f\u00f6rsta sidorna fanns anteckningar, resten var tomma.<\/p>\n\n\n\n

– Ingen sparar dem, sa han.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6retagets tj\u00e4nstem\u00e4n skulle kunna h\u00e4rleda informationen senare. Kenneth Kennedy, tidigare chef f\u00f6r programmet mot tv\u00e5ngsarbete vid Immigration and Customs Enforcement, s\u00e4ger att den amerikanska regeringen b\u00f6r blockera importen av fisk och skaldjur fr\u00e5n Kina tills dess att amerikanska f\u00f6retag kan visa att deras leveranskedjor \u00e4r fria fr\u00e5n missbruk.<\/p>\n\n\n\n

– USA \u00f6versv\u00e4mmas av fisk och skaldjur som \u00e4r kriminellt belastade, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

Ingenting kommer sannolikt att f\u00f6r\u00e4ndras s\u00e5 l\u00e4nge de amerikanska konsumenterna \u00e4r villiga att se \u00e5t andra h\u00e5llet. F\u00f6r att dokumentera luckorna i systemet sp\u00e5rade mitt team fartyg via satellit och s\u00e5g hur de \u00f6verf\u00f6rde sin f\u00e5ngst till kylfartyg. Vi f\u00f6ljde dessa fartyg tillbaka till deras hamnar och tillsammans med ett team av utredare i Kina filmade vi hur f\u00e5ngsterna \u00f6verf\u00f6rdes till lastbilar, som sedan levererade lasten till bearbetningsanl\u00e4ggningar. Vi fann att Zhen Fa 7 omlastades med ett f\u00f6retag som har anst\u00e4llt minst hundrasjuttio uiguriska eller andra minoritetsarbetare som omlokaliserats fr\u00e5n Xinjiang. Minst sex anl\u00e4ggningar som sannolikt har bearbetat Zhen Fa:s f\u00e5ngst exporterade stora volymer fisk och skaldjur till hundratals amerikanska restaurangkedjor, livsmedelsbutiker och livsmedelsservicef\u00f6retag, d\u00e4ribland Costco<\/a>, Kroger<\/a>, H Mart<\/a>, Performance Food Group<\/a> och Safeway<\/a>. (Dessa f\u00f6retag har inte svarat p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gningar om kommentarer).<\/p>\n\n\n\n

Den 22 april fl\u00f6gs Aritonangs kropp fr\u00e5n Montevideo till Jakarta och k\u00f6rdes sedan, i en tr\u00e4kista med en Jesusfigur p\u00e5 toppen, till hans familjehem i Batu Lungun. Byborna stod l\u00e4ngs v\u00e4gen f\u00f6r att visa sin respekt; Aritonangs mor gr\u00e4t och svimmade n\u00e4r hon s\u00e5g kistan.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\n

En begravning h\u00f6lls inom kort och Aritonang begravdes n\u00e5gra meter fr\u00e5n sin far, p\u00e5 en kyrkog\u00e5rd inte l\u00e5ngt fr\u00e5n hemf\u00f6rsamlingens kyrka. Hans gravsten bestod av tv\u00e5 tr\u00e4ribbor som var sammanfogade till ett kors. Samma kv\u00e4ll bes\u00f6kte en tj\u00e4nsteman fr\u00e5n Aritonangs bemanningsf\u00f6retag familjen i deras hem f\u00f6r att diskutera vad lokalbefolkningen kallar ett \u201dfredsavtal\u201d. Anhar sa att familjen till slut accepterade en uppg\u00f6relse p\u00e5 cirka tv\u00e5hundra miljoner rupiah, eller ungef\u00e4r tretton tusen dollar. Familjemedlemmarna var ovilliga att prata om h\u00e4ndelserna p\u00e5 fartyget. Aritonangs bror Beben sa att han inte ville att hans familj skulle r\u00e5ka illa ut och att det skulle kunna orsaka problem f\u00f6r hans mamma om han pratade om fallet.<\/p>\n\n\n\n

– Vi, Daniels familj, har sl\u00e4ppt det och f\u00f6rl\u00e5tit m\u00e4nniskorna p\u00e5 fartyget.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rra \u00e5ret, tretton m\u00e5nader efter Aritonangs d\u00f6d, talade jag \u00e5terigen med hans familj via videochatt. Hans mor, Regina Sihombing, satt p\u00e5 en leopardm\u00f6nstrad matta i sitt vardagsrum tillsammans med sin son Leonardo. Rummet var tomt p\u00e5 m\u00f6bler och det fanns ingen annan plats att sitta p\u00e5 \u00e4n golvet. Enligt bychefen hade huset reparerats med hj\u00e4lp av pengar fr\u00e5n uppg\u00f6relsen, och till slut verkade det som om Aritonang trots allt hade lyckats rusta upp sina f\u00f6r\u00e4ldrars hem. N\u00e4r samtalet kom in p\u00e5 honom b\u00f6rjade hans mor gr\u00e5ta.<\/p>\n\n\n\n

– Du kan ju se hur jag m\u00e5r nu, sa hon.<\/p>\n\n\n\n

Leonardo sa till henne:<\/p>\n\n\n\n

– Var inte ledsen. Hans tid var kommen.  <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

H\u00e4r kan du l\u00e4sa om hur Ian Urbina och hans team av researchers har arbetat f\u00f6r att f\u00e5 fram de fakta och bevis som ligger till grund f\u00f6r artiklar och videofilmer vi publicerar<\/a>. <\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den kinesiska fiskeflottan \u00e4r en stormakt p\u00e5 havet. De fiskar l\u00e5ngt ut till havs d\u00e4r inga l\u00e4nders lagar n\u00e5r och fiskar upp mer \u00e4n n\u00e5gon annan nation just nu. Och det sker till ett fruktansv\u00e4rt m\u00e4nskligt pris.<\/p>\n

Journalisten Ian Urbina och hans team av researchers arbetade i fyra \u00e5r f\u00f6r att dokumentera och skaffa fram bevis p\u00e5 hur m\u00e4nniskor ombord de stora kinesiska fiskefartygen ber\u00f6vas alla m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. De har kunnat p\u00e5visa tv\u00e5ngsarbete, m\u00e4nniskohandel, l\u00f6ner som inte betalas ut, och d\u00f6dsfall p\u00e5 grund av undern\u00e4ring ombord p\u00e5 b\u00e5tarna. Samtidigt som de j\u00e4ttelika fartygen t\u00f6mmer havet p\u00e5 fisk.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":35559,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[580],"tags":[2545,2544,1699,2542,2546,2541,2543,622],"class_list":["post-35558","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-internationellt","tag-beriberi","tag-blackfisk","tag-illegalt-fiske","tag-kinas-fiskeflotta","tag-rovdrift-till-havs","tag-the-outlaw-ocean-project","tag-tvangsarbete","tag-utfiskning"],"acf":[],"yoast_head":"\nKinas fiskeflotta: tv\u00e5ngsarbete och rovdrift - Deep Sea Reporter<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Den kinesiska fiskeflottan \u00e4r en stormakt p\u00e5 havet. De fiskar l\u00e5ngt ut till havs d\u00e4r inga l\u00e4nders lagar n\u00e5r och fiskar upp mer \u00e4n n\u00e5gon annan nation just nu. Och det sker till ett fruktansv\u00e4rt m\u00e4nskligt pris.Journalisten Ian Urbina och hans team av researchers arbetade i fyra \u00e5r f\u00f6r att dokumentera och skaffa fram bevis p\u00e5 hur m\u00e4nniskor ombord de stora kinesiska fiskefartygen ber\u00f6vas alla m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. De har kunnat p\u00e5visa tv\u00e5ngsarbete, m\u00e4nniskohandel, l\u00f6ner som inte betalas ut, och d\u00f6dsfall p\u00e5 grund av undern\u00e4ring ombord p\u00e5 b\u00e5tarna. Samtidigt som de j\u00e4ttelika fartygen t\u00f6mmer havet p\u00e5 fisk.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Kinas fiskeflotta: tv\u00e5ngsarbete och rovdrift - Deep Sea Reporter\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Den kinesiska fiskeflottan \u00e4r en stormakt p\u00e5 havet. De fiskar l\u00e5ngt ut till havs d\u00e4r inga l\u00e4nders lagar n\u00e5r och fiskar upp mer \u00e4n n\u00e5gon annan nation just nu. Och det sker till ett fruktansv\u00e4rt m\u00e4nskligt pris.Journalisten Ian Urbina och hans team av researchers arbetade i fyra \u00e5r f\u00f6r att dokumentera och skaffa fram bevis p\u00e5 hur m\u00e4nniskor ombord de stora kinesiska fiskefartygen ber\u00f6vas alla m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. De har kunnat p\u00e5visa tv\u00e5ngsarbete, m\u00e4nniskohandel, l\u00f6ner som inte betalas ut, och d\u00f6dsfall p\u00e5 grund av undern\u00e4ring ombord p\u00e5 b\u00e5tarna. Samtidigt som de j\u00e4ttelika fartygen t\u00f6mmer havet p\u00e5 fisk.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Deep Sea Reporter\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2024-06-27T13:49:09+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2025-02-26T13:37:52+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/OMSLAG-GALAPAGOS-SQUID-SHIP-AT-SUNSET-SHIP-NAME-ZHE-PU-YUAN-98-BEN-BLANKENSHIP-5D5A9848-1.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"2000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1334\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Lena Scherman\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Lena Scherman\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"43 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/\"},\"author\":{\"name\":\"Lena Scherman\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/person\/8440c67b5dda5c5ae6c70162fedbd434\"},\"headline\":\"Kinas fiskeflotta: tv\u00e5ngsarbete och rovdrift\",\"datePublished\":\"2024-06-27T13:49:09+00:00\",\"dateModified\":\"2025-02-26T13:37:52+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/\"},\"wordCount\":11275,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/OMSLAG-GALAPAGOS-SQUID-SHIP-AT-SUNSET-SHIP-NAME-ZHE-PU-YUAN-98-BEN-BLANKENSHIP-5D5A9848-1.jpg\",\"keywords\":[\"beriberi\",\"bl\u00e4ckfisk\",\"illegalt fiske\",\"kinas fiskeflotta\",\"rovdrift till havs\",\"the outlaw ocean project\",\"tv\u00e5ngsarbete\",\"Utfiskning\"],\"articleSection\":[\"Internationellt\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/\",\"name\":\"Kinas fiskeflotta: tv\u00e5ngsarbete och rovdrift - Deep Sea Reporter\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/OMSLAG-GALAPAGOS-SQUID-SHIP-AT-SUNSET-SHIP-NAME-ZHE-PU-YUAN-98-BEN-BLANKENSHIP-5D5A9848-1.jpg\",\"datePublished\":\"2024-06-27T13:49:09+00:00\",\"dateModified\":\"2025-02-26T13:37:52+00:00\",\"description\":\"Den kinesiska fiskeflottan \u00e4r en stormakt p\u00e5 havet. De fiskar l\u00e5ngt ut till havs d\u00e4r inga l\u00e4nders lagar n\u00e5r och fiskar upp mer \u00e4n n\u00e5gon annan nation just nu. Och det sker till ett fruktansv\u00e4rt m\u00e4nskligt pris.Journalisten Ian Urbina och hans team av researchers arbetade i fyra \u00e5r f\u00f6r att dokumentera och skaffa fram bevis p\u00e5 hur m\u00e4nniskor ombord de stora kinesiska fiskefartygen ber\u00f6vas alla m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. De har kunnat p\u00e5visa tv\u00e5ngsarbete, m\u00e4nniskohandel, l\u00f6ner som inte betalas ut, och d\u00f6dsfall p\u00e5 grund av undern\u00e4ring ombord p\u00e5 b\u00e5tarna. Samtidigt som de j\u00e4ttelika fartygen t\u00f6mmer havet p\u00e5 fisk.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/OMSLAG-GALAPAGOS-SQUID-SHIP-AT-SUNSET-SHIP-NAME-ZHE-PU-YUAN-98-BEN-BLANKENSHIP-5D5A9848-1.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/OMSLAG-GALAPAGOS-SQUID-SHIP-AT-SUNSET-SHIP-NAME-ZHE-PU-YUAN-98-BEN-BLANKENSHIP-5D5A9848-1.jpg\",\"width\":2000,\"height\":1334,\"caption\":\"The outlaw ocean project\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Kinas fiskeflotta: tv\u00e5ngsarbete och rovdrift\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/\",\"name\":\"Deep Sea Reporter\",\"description\":\"Ett digitalt magasin om havet\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization\",\"name\":\"Deep Sea Reporter\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg\",\"width\":834,\"height\":504,\"caption\":\"Deep Sea Reporter\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/logo\/image\/\"}},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/person\/8440c67b5dda5c5ae6c70162fedbd434\",\"name\":\"Lena Scherman\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Kinas fiskeflotta: tv\u00e5ngsarbete och rovdrift - Deep Sea Reporter","description":"Den kinesiska fiskeflottan \u00e4r en stormakt p\u00e5 havet. De fiskar l\u00e5ngt ut till havs d\u00e4r inga l\u00e4nders lagar n\u00e5r och fiskar upp mer \u00e4n n\u00e5gon annan nation just nu. Och det sker till ett fruktansv\u00e4rt m\u00e4nskligt pris.Journalisten Ian Urbina och hans team av researchers arbetade i fyra \u00e5r f\u00f6r att dokumentera och skaffa fram bevis p\u00e5 hur m\u00e4nniskor ombord de stora kinesiska fiskefartygen ber\u00f6vas alla m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. De har kunnat p\u00e5visa tv\u00e5ngsarbete, m\u00e4nniskohandel, l\u00f6ner som inte betalas ut, och d\u00f6dsfall p\u00e5 grund av undern\u00e4ring ombord p\u00e5 b\u00e5tarna. Samtidigt som de j\u00e4ttelika fartygen t\u00f6mmer havet p\u00e5 fisk.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Kinas fiskeflotta: tv\u00e5ngsarbete och rovdrift - Deep Sea Reporter","og_description":"Den kinesiska fiskeflottan \u00e4r en stormakt p\u00e5 havet. De fiskar l\u00e5ngt ut till havs d\u00e4r inga l\u00e4nders lagar n\u00e5r och fiskar upp mer \u00e4n n\u00e5gon annan nation just nu. Och det sker till ett fruktansv\u00e4rt m\u00e4nskligt pris.Journalisten Ian Urbina och hans team av researchers arbetade i fyra \u00e5r f\u00f6r att dokumentera och skaffa fram bevis p\u00e5 hur m\u00e4nniskor ombord de stora kinesiska fiskefartygen ber\u00f6vas alla m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. De har kunnat p\u00e5visa tv\u00e5ngsarbete, m\u00e4nniskohandel, l\u00f6ner som inte betalas ut, och d\u00f6dsfall p\u00e5 grund av undern\u00e4ring ombord p\u00e5 b\u00e5tarna. Samtidigt som de j\u00e4ttelika fartygen t\u00f6mmer havet p\u00e5 fisk.","og_url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/","og_site_name":"Deep Sea Reporter","article_published_time":"2024-06-27T13:49:09+00:00","article_modified_time":"2025-02-26T13:37:52+00:00","og_image":[{"width":2000,"height":1334,"url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/OMSLAG-GALAPAGOS-SQUID-SHIP-AT-SUNSET-SHIP-NAME-ZHE-PU-YUAN-98-BEN-BLANKENSHIP-5D5A9848-1.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Lena Scherman","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Lena Scherman","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"43 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/"},"author":{"name":"Lena Scherman","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/person\/8440c67b5dda5c5ae6c70162fedbd434"},"headline":"Kinas fiskeflotta: tv\u00e5ngsarbete och rovdrift","datePublished":"2024-06-27T13:49:09+00:00","dateModified":"2025-02-26T13:37:52+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/"},"wordCount":11275,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization"},"image":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/OMSLAG-GALAPAGOS-SQUID-SHIP-AT-SUNSET-SHIP-NAME-ZHE-PU-YUAN-98-BEN-BLANKENSHIP-5D5A9848-1.jpg","keywords":["beriberi","bl\u00e4ckfisk","illegalt fiske","kinas fiskeflotta","rovdrift till havs","the outlaw ocean project","tv\u00e5ngsarbete","Utfiskning"],"articleSection":["Internationellt"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/","name":"Kinas fiskeflotta: tv\u00e5ngsarbete och rovdrift - Deep Sea Reporter","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/OMSLAG-GALAPAGOS-SQUID-SHIP-AT-SUNSET-SHIP-NAME-ZHE-PU-YUAN-98-BEN-BLANKENSHIP-5D5A9848-1.jpg","datePublished":"2024-06-27T13:49:09+00:00","dateModified":"2025-02-26T13:37:52+00:00","description":"Den kinesiska fiskeflottan \u00e4r en stormakt p\u00e5 havet. De fiskar l\u00e5ngt ut till havs d\u00e4r inga l\u00e4nders lagar n\u00e5r och fiskar upp mer \u00e4n n\u00e5gon annan nation just nu. Och det sker till ett fruktansv\u00e4rt m\u00e4nskligt pris.Journalisten Ian Urbina och hans team av researchers arbetade i fyra \u00e5r f\u00f6r att dokumentera och skaffa fram bevis p\u00e5 hur m\u00e4nniskor ombord de stora kinesiska fiskefartygen ber\u00f6vas alla m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. De har kunnat p\u00e5visa tv\u00e5ngsarbete, m\u00e4nniskohandel, l\u00f6ner som inte betalas ut, och d\u00f6dsfall p\u00e5 grund av undern\u00e4ring ombord p\u00e5 b\u00e5tarna. Samtidigt som de j\u00e4ttelika fartygen t\u00f6mmer havet p\u00e5 fisk.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/OMSLAG-GALAPAGOS-SQUID-SHIP-AT-SUNSET-SHIP-NAME-ZHE-PU-YUAN-98-BEN-BLANKENSHIP-5D5A9848-1.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/OMSLAG-GALAPAGOS-SQUID-SHIP-AT-SUNSET-SHIP-NAME-ZHE-PU-YUAN-98-BEN-BLANKENSHIP-5D5A9848-1.jpg","width":2000,"height":1334,"caption":"The outlaw ocean project"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/kinas-fiskeflotta-tvangsarbete-och-rovdrift\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Kinas fiskeflotta: tv\u00e5ngsarbete och rovdrift"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#website","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/","name":"Deep Sea Reporter","description":"Ett digitalt magasin om havet","publisher":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization","name":"Deep Sea Reporter","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg","contentUrl":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg","width":834,"height":504,"caption":"Deep Sea Reporter"},"image":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/logo\/image\/"}},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/person\/8440c67b5dda5c5ae6c70162fedbd434","name":"Lena Scherman"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35558","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35558"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35558\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":38819,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35558\/revisions\/38819"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/35559"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35558"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35558"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=35558"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}