{"id":33145,"date":"2024-03-05T16:02:23","date_gmt":"2024-03-05T15:02:23","guid":{"rendered":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/?p=33145"},"modified":"2024-03-12T17:24:44","modified_gmt":"2024-03-12T16:24:44","slug":"klimat-och-miljo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/","title":{"rendered":"Klimat och milj\u00f6"},"content":{"rendered":"\n

V\u00e5r planet \u00e4r beroende av haven som klimatreglerare. Samtidigt syns effekterna av v\u00e5ra utsl\u00e4pp tydligast i haven. Idag \u00e4r \u00f6verg\u00f6dning, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, havsf\u00f6rsurning och <\/strong>invasiva arter<\/strong><\/a> n\u00e5gra av de utmaningar haven st\u00e5r inf\u00f6r.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Havet \u2013 En nyckelspelare f\u00f6r klimatet<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Haven \u00e4r redan idag starkt p\u00e5verkat av m\u00e4nsklig aktivitet, vilket g\u00f6r dem k\u00e4nsliga inf\u00f6r ytterligare p\u00e5verkan fr\u00e5n klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Arters livsmilj\u00f6er riskerar att f\u00f6rsvinna, flytta eller krympa, samtidigt som andra f\u00e5r tillg\u00e5ng till nya utbredningsomr\u00e5den. Detta kan g\u00f6ra att den biologiska m\u00e5ngfalden minskar, vilket \u00e4ven kan f\u00f6rv\u00e4rra havens motst\u00e5ndskraft mot exempelvis klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. <\/p>\n\n\n\n

Mer \u00e4n 90 procent av \u00f6verskottsv\u00e4rmen och mellan 20 och 30 procent av koldioxidutsl\u00e4ppen har tagits upp av haven, enligt den Internationella klimatpanelen (IPCC). Koldioxid tas upp i haven genom att gasen l\u00f6ses i vatten varp\u00e5 v\u00e4xtplankton i ytvattnet tar upp den och binder den i organiskt material genom fotosyntes. V\u00e4xtplankton \u00e4ts sedan upp av djurplankton som tillsammans med andra organismer faller ned mot havets botten, som s\u00e5 kallad marin sn\u00f6, n\u00e4r de d\u00f6r. Det g\u00f6r att stora m\u00e4ngder kol fr\u00e5n de \u00f6vre lagren i havet n\u00e5r ner till de djupare lagren och anv\u00e4nds av organismer d\u00e4r. Transporten av kol till botten g\u00f6r dessutom att det blir kvar i haven mycket l\u00e4ngre \u00e4n om det skulle bli kvar i ytskiktet och riskera att l\u00e4cka koldioxid tillbaka till atmosf\u00e4ren.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

En effekt av \u00f6kade v\u00e4xthusgaser \u00e4r att haven blir varmare. N\u00e4r haven blir varmare p\u00e5verkas hela ekosystemet. Fiskars storlek<\/a> kan f\u00f6r\u00e4ndras, algblomningar och d\u00f6da bottnar<\/a> \u00f6kar och m\u00e5nga arter som \u00e5lgr\u00e4s<\/a>, vikares\u00e4l<\/a> och musslor har sv\u00e5rt att \u00f6verleva. Det blir dessutom sv\u00e5rare f\u00f6r haven att ta upp koldioxid n\u00e4r vattnet blir varmare, vilket kan f\u00f6rv\u00e4rra klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna ytterligare. <\/p>\n\n\n\n

Uppv\u00e4rmningen av haven \u00e4r nu den snabbaste p\u00e5 \u00e5tminstone 11 000 \u00e5r. \u00c4ven om den g\u00e5r att sakta ner med hj\u00e4lp av kraftfulla \u00e5tg\u00e4rder, kommer den lagrade v\u00e4rmeenergin vi hittills bidragit till att forts\u00e4tta att v\u00e4rma upp v\u00e5r planet under hundra- eller till och med tusentals \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n

Haven har en stor roll i klimatet p\u00e5 jorden. Tack vare Golfstr\u00f6mmen har vi i Norden exempelvis ett relativt milt klimat i f\u00f6rh\u00e5llande till det nordliga l\u00e4get. Uppv\u00e4rmningen av havsvattnet leder till stora f\u00f6r\u00e4ndringar i havens cirkulation och att havsniv\u00e5n stiger eftersom havens isar sm\u00e4lter. Minskningen av is \u00e4r tydligare p\u00e5 norra halvklotet \u00e4n i Antarktis och forskning pekar p\u00e5 att isen kommer forts\u00e4tta sm\u00e4lta i \u00e5tminstone 100 \u00e5r, oavsett vilka \u00e5tg\u00e4rder som s\u00e4tts in. Men effekterna blir v\u00e4rre ju mer v\u00e4xthusgaser som vi sl\u00e4pper ut. M\u00e5nga forskare \u00e4r oroliga f\u00f6r hur jorden kommer att p\u00e5verkas n\u00e4r den arktiska isen f\u00f6rsvinner, eftersom den p\u00e5verkar klimatet genom att reflektera bort solstr\u00e5lning.<\/p>\n\n\n\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna kommer p\u00e5verka salthalten i haven. I omr\u00e5den n\u00e4ra ekvatorn kommer avdunstningen \u00f6ka, och d\u00e4rmed \u00e4ven salthalten. I omr\u00e5den n\u00e4rmare polerna, s\u00e5 som svenska hav, kommer salthalten i st\u00e4llet sjunka n\u00e4r nederb\u00f6rd och tillstr\u00f6mning av s\u00f6tvatten \u00f6kar och isar kring polerna sm\u00e4lter.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r\u00e4ndringar i salthalt och temperatur kan bland annat leda till \u00f6kad brist p\u00e5 syre. Detta eftersom skiktningen av havsvatten i djupled blir tydligare vilket f\u00f6rhindrar omblandning och transport av syrerikt vatten till botten. Salthalt och temperatur styr dessutom till stor del den geografiska utbredningen av arter, vilket g\u00f6r att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna kan f\u00e5 stora konsekvenser f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Uppv\u00e4rmningens onda tvilling<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Havens upptag av koldioxid har n\u00e4stan f\u00f6rdubblats sedan 1980-talet, men det har medf\u00f6rt vissa kostnader. N\u00e4r koldioxid blandas i vattnet f\u00f6r\u00e4ndras havets kemi. En h\u00f6gre halt koldioxid i havet \u00f6kar surhetsgraden, ett fenomen som kallas havsf\u00f6rsurning. Ett fenomen som ibland kallas f\u00f6r \u201duppv\u00e4rmningens onda tvilling\u201d. Likt effekterna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, kan havsf\u00f6rsurning leda till utrotning av arter eller f\u00f6rskjutningar i ekosystem. Studier visar att nyckelarter s\u00e5 som ormstj\u00e4rnor i Gullmarsfjorden inte skulle klara f\u00f6rsurningen som f\u00f6rv\u00e4ntas inom n\u00e5gra decennier. Eftersom m\u00e5nga arter \u00e4r beroende av dem s\u00e5 kan det f\u00e5 stora konsekvenser f\u00f6r hela ekosystemet.<\/p>\n\n\n\n

Havsf\u00f6rsurning p\u00e5verkar en rad biologiska processer s\u00e5 som fotosyntes och f\u00f6rkalkning. M\u00e5nga djur och v\u00e4xter i haven blir drabbade av att havsf\u00f6rsurningen g\u00f6r kalken mer otillg\u00e4nglig eftersom de bildar skal och skelett av kalk. Koraller p\u00e5verkas<\/a> av b\u00e5de kalkbrist och \u00f6kande temperatur. Korallrev tillh\u00f6r ett av de ekosystem med h\u00f6gst biologisk m\u00e5ngfald i v\u00e4rlden, men som ocks\u00e5 drabbas mest av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar eftersom det leder till s\u00e5 kallad korallblekning. \u00c4ven \u00f6gonkorallen<\/a> som finns vid Kosterhavets nationalpark p\u00e5verkas av \u00f6kade temperatur och surhetsgrad. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\u00d6verg\u00f6dning \u2013 f\u00f6r mycket av det goda<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Idag \u00e4r flera havsomr\u00e5den som Svarta havet och \u00d6stersj\u00f6n \u00f6verg\u00f6dda. Det beror p\u00e5 \u00f6kad n\u00e4ringstillf\u00f6rsel som leder till att snabbv\u00e4xande v\u00e4xtplankton, cyanobakterier och filament\u00f6sa alger \u00f6kar. Detta g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r andra arter att klara sig eftersom mycket av solljuset blockeras. N\u00e4r algerna sjunker till botten s\u00e5 anv\u00e4nder bakterierna upp syret f\u00f6r att bryta ned det organiska materialet. Det g\u00f6r att bland annat \u00d6stersj\u00f6n \u00e4r drabbat av stora d\u00f6da zoner<\/a> d\u00e4r endast bakterier och n\u00e5gra f\u00e5 andra mikroorganismer kan leva i den syrefattiga milj\u00f6n. \u00d6verg\u00f6dningen leder d\u00e4rf\u00f6r till bland annat igenvuxna vikar, f\u00f6rs\u00e4mrad vattenkvalitet och minskad biologisk m\u00e5ngfald.<\/p>\n\n\n\n

En del av n\u00e4ringstillf\u00f6rseln sker naturligt, men det \u00e4r till st\u00f6rsta del m\u00e4nskliga aktiviteter som tillf\u00f6r extra n\u00e4rings\u00e4mnen i form av kv\u00e4ve och fosfor. Jordbruk, avlopp, industrier, skogsbruk, v\u00e4gtrafik och sj\u00f6fart bidrar alla till \u00f6verg\u00f6dning.<\/p>\n\n\n\n

Eftersom \u00f6verg\u00f6dningen i \u00d6stersj\u00f6n p\u00e5g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e4nge s\u00e5 finns det gamla synder i form av n\u00e4rings\u00e4mnen bundna i sediment. Internbelastning \u00e4r en process d\u00e5 denna n\u00e4ring frig\u00f6rs. Detta sker framf\u00f6r allt n\u00e4r det finns begr\u00e4nsat med syre p\u00e5 botten. \u00d6verg\u00f6dningen skapar allts\u00e5 en negativ spiral d\u00e4r systemet till slut g\u00f6der sig sj\u00e4lv.<\/p>\n\n\n\n

Trots att \u00f6verg\u00f6dningstillst\u00e5ndet fortfarande \u00e4r d\u00e5ligt i de flesta delarna av \u00d6stersj\u00f6n kan man se f\u00f6rb\u00e4ttring i \u00d6stra finska viken, Kattegatt och B\u00e4lten. Enligt Helsingforskonventionen, HELCOM, har tillf\u00f6rseln av kv\u00e4ve minskat med 19 procent och fosfor med 24 procent sedan mitten av 1990-talet. F\u00f6r att minska effekten av \u00f6verg\u00f6dning ytterligare b\u00f6r man kontrollera de huvudsakliga k\u00e4llorna: jordbruket och avloppsvattnet.<\/p>\n\n\n\n

Milj\u00f6gifter<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

M\u00e5nga milj\u00f6gifter har minskat kraftigt sedan 1970-talet. \u00c4nd\u00e5 beh\u00f6ver samh\u00e4llets stora kemikalieanv\u00e4ndning minskas ytterligare. Och historien talar sitt tydliga spr\u00e5k: \u00e5tg\u00e4rder g\u00f6r skillnad.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4stan alla giftiga \u00e4mnen som sl\u00e4pps ut i naturen r\u00e4knas som milj\u00f6gifter. Vissa av dessa kan skada djur- och v\u00e4xtliv redan vid l\u00e5ga halter om de finns d\u00e4r en l\u00e4ngre tid. Milj\u00f6gifter bryts ofta ned l\u00e5ngsamt vilket inneb\u00e4r att deras effekter kan bli b\u00e5de l\u00e5ngvariga och spridas till stora omr\u00e5den. N\u00e5gra vanliga milj\u00f6gifter \u00e4r kvicksilver, bly, kadmium, tributyltenn (TBT), DDT, PCB och dioxiner.<\/p>\n\n\n\n

De flesta organiska milj\u00f6gifter \u00e4r fettl\u00f6sliga och lagras d\u00e4rmed i fettv\u00e4vnaden hos olika organismer. Gifterna ackumuleras i h\u00f6gre grad ju l\u00e4ngre upp i n\u00e4ringskedjan man kommer. D\u00e4rf\u00f6r har rovdjur, s\u00e5 kallade toppredatorer ofta blivit mer drabbade av milj\u00f6gifter \u00e4n bytesdjur. N\u00e4r vi m\u00e4nniskor \u00e4ter fisk som lagrat milj\u00f6gifter f\u00e5r vi d\u00e4rf\u00f6r i oss dessa. Detta har gjort att det finns s\u00e4rskilda kostrekommendationer f\u00f6r gravida, barn och unga n\u00e4r det kommer till fet fisk.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Havs\u00f6rn och s\u00e4l drabbades h\u00e5rt av milj\u00f6gifter under 1960- och 70-talet eftersom de \u00e4r l\u00e5nglivade djur h\u00f6gt upp i n\u00e4ringskedjan. Den svenska havs\u00f6rnen var n\u00e4ra utrotning eftersom ungarna inte \u00f6verlevde. S\u00e4larna i \u00d6stersj\u00f6n hade sv\u00e5rt att f\u00e5 ungar och i kombination med jakt<\/a> ledde milj\u00f6gifterna till att det bara fanns n\u00e5gra tusental s\u00e4lar kvar. Efter att \u00e5tg\u00e4rder sattes in f\u00f6r att minska halten milj\u00f6gifter, \u00f6kade havs\u00f6rnen och s\u00e4len i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Men trots att PCB idag \u00e4r f\u00f6rbjudet och m\u00e5nga \u00e5tg\u00e4rder har minskat spridningen av milj\u00f6gifter \u00e4r halterna fortfarande relativt h\u00f6ga. Vissa dioxiner anses vara n\u00e5gra av de farligaste milj\u00f6gifterna eftersom de kan p\u00e5verka utvecklingen av v\u00e5r hj\u00e4rna, immunf\u00f6rsvaret, nervsystemet och m\u00f6jligheten att f\u00e5 barn. Det beror b\u00e5de p\u00e5 att de \u00e4r l\u00e5nglivade och att det finns utsl\u00e4ppsk\u00e4llor kvar som \u00d6stersj\u00f6l\u00e4nderna \u00e4nnu inte \u00e5tg\u00e4rdat. Dessutom kommer m\u00e4nniskan st\u00e4ndigt p\u00e5 nya kemikalier som riskerar att n\u00e5 haven.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Plast i havet<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

En vanlig f\u00f6rorening i haven idag \u00e4r plast. I v\u00e5ra hav flyter det mer \u00e4n runt 150 miljoner ton plast och det \u00f6kar med 5 till 13 miljoner ton varje \u00e5r. Ber\u00e4kningar visar att 80\u201385 procent av det marina skr\u00e4pet i EU best\u00e5r av plast. Av detta \u00e4r 50 procent produkter f\u00f6r eng\u00e5ngsbruk och 27 procent fiskerelaterade f\u00f6rem\u00e5l. F\u00f6rlorade fiskeredskap s\u00e5 som n\u00e4t av nylon flyter ofta runt som d\u00f6dsf\u00e4llor f\u00f6r djur, s\u00e5 kallade sp\u00f6kgarn. Valar, s\u00e4lar, sj\u00f6f\u00e5glar och andra djur kan fastna i dessa och d\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka minska problemen med plastavfall i haven har EU sedan 2021 inf\u00f6rt ett direktiv mot eng\u00e5ngsplast som bland annat g\u00f6r att man inte l\u00e4ngre s\u00e4ljer plastsugr\u00f6r.<\/a> Eftersom det tar flera hundra \u00e5r f\u00f6r plasten att brytas ned i havet s\u00f6nderdelas det i st\u00e4llet l\u00e5ngsamt till mindre delar och blir till slut s\u00e5 kallad mikroplast<\/a>. Mikroplaster spolas \u00e4ven ut i haven fr\u00e5n reningsverk. De kommer ofta fr\u00e5n tyger gjorda av syntetmaterial och tillsatser i hygienprodukter och smink. Ungef\u00e4r 10\u201330 procent av plastartiklarna lyckas reningsverken inte f\u00e5nga upp och de hamnar d\u00e4rmed i haven. Om djur \u00e4ter mikroplast kan de skadas eller f\u00f6rgiftas. N\u00e4r de \u00e4ter plast uppst\u00e5r dessutom en falsk m\u00e4ttnad, vilket kan leda till undern\u00e4ring. I vatten fungerar plastartiklarna som magneter f\u00f6r bakterier och milj\u00f6gifter vilket g\u00f6r att djur som \u00e4ter dem f\u00e5r i sig detta.<\/p>\n\n\n\n

Trots att man inte kunnat hitta n\u00e5gra st\u00f6rre risker f\u00f6r milj\u00f6 och h\u00e4lsa med nuvarande koncentrationer av plaster \u00e4r kunskapsluckorna stora. Detta g\u00f6r att man i nul\u00e4get inte kan uttala sig med s\u00e4kerhet om riskerna med mikroplast.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

V\u00e5r planet \u00e4r beroende av haven som klimatreglerare. Samtidigt syns effekterna av v\u00e5ra utsl\u00e4pp tydligast i haven. Idag \u00e4r \u00f6verg\u00f6dning, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, havsf\u00f6rsurning och invasiva arter n\u00e5gra av de utmaningar haven st\u00e5r inf\u00f6r. <\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":33146,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[244],"tags":[1846,1946,1944,1945,339,368,1943],"class_list":["post-33145","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-klimat-och-miljo","tag-buller-i-havet","tag-golfstrommen","tag-havets-ekosystem","tag-havsklimat","tag-klimatforandringar","tag-plankton","tag-skrapet-i-havet"],"acf":[],"yoast_head":"\nKlimat och milj\u00f6 - Deep Sea Reporter<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"V\u00e5r planet \u00e4r beroende av haven som klimatreglerare. Samtidigt syns effekterna av v\u00e5ra utsl\u00e4pp tydligast i haven. Idag \u00e4r \u00f6verg\u00f6dning, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, havsf\u00f6rsurning och invasiva arter n\u00e5gra av de utmaningar haven st\u00e5r inf\u00f6r.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Klimat och milj\u00f6 - Deep Sea Reporter\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"V\u00e5r planet \u00e4r beroende av haven som klimatreglerare. Samtidigt syns effekterna av v\u00e5ra utsl\u00e4pp tydligast i haven. Idag \u00e4r \u00f6verg\u00f6dning, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, havsf\u00f6rsurning och invasiva arter n\u00e5gra av de utmaningar haven st\u00e5r inf\u00f6r.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Deep Sea Reporter\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2024-03-05T15:02:23+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2024-03-12T16:24:44+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/isberg.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"2000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1055\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Lena Scherman\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Lena Scherman\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"10 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/\"},\"author\":{\"name\":\"Lena Scherman\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/person\/8440c67b5dda5c5ae6c70162fedbd434\"},\"headline\":\"Klimat och milj\u00f6\",\"datePublished\":\"2024-03-05T15:02:23+00:00\",\"dateModified\":\"2024-03-12T16:24:44+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/\"},\"wordCount\":1882,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/isberg.jpg\",\"keywords\":[\"buller i havet\",\"golfstr\u00f6mmen\",\"havets ekosystem\",\"havsklimat\",\"Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar\",\"plankton\",\"skr\u00e4pet i havet\"],\"articleSection\":[\"Klimat och Milj\u00f6\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/\",\"name\":\"Klimat och milj\u00f6 - Deep Sea Reporter\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/isberg.jpg\",\"datePublished\":\"2024-03-05T15:02:23+00:00\",\"dateModified\":\"2024-03-12T16:24:44+00:00\",\"description\":\"V\u00e5r planet \u00e4r beroende av haven som klimatreglerare. Samtidigt syns effekterna av v\u00e5ra utsl\u00e4pp tydligast i haven. Idag \u00e4r \u00f6verg\u00f6dning, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, havsf\u00f6rsurning och invasiva arter n\u00e5gra av de utmaningar haven st\u00e5r inf\u00f6r.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/isberg.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/isberg.jpg\",\"width\":2000,\"height\":1055},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Klimat och milj\u00f6\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/\",\"name\":\"Deep Sea Reporter\",\"description\":\"Ett digitalt magasin om havet\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization\",\"name\":\"Deep Sea Reporter\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg\",\"width\":834,\"height\":504,\"caption\":\"Deep Sea Reporter\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/logo\/image\/\"}},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/person\/8440c67b5dda5c5ae6c70162fedbd434\",\"name\":\"Lena Scherman\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Klimat och milj\u00f6 - Deep Sea Reporter","description":"V\u00e5r planet \u00e4r beroende av haven som klimatreglerare. Samtidigt syns effekterna av v\u00e5ra utsl\u00e4pp tydligast i haven. Idag \u00e4r \u00f6verg\u00f6dning, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, havsf\u00f6rsurning och invasiva arter n\u00e5gra av de utmaningar haven st\u00e5r inf\u00f6r.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Klimat och milj\u00f6 - Deep Sea Reporter","og_description":"V\u00e5r planet \u00e4r beroende av haven som klimatreglerare. Samtidigt syns effekterna av v\u00e5ra utsl\u00e4pp tydligast i haven. Idag \u00e4r \u00f6verg\u00f6dning, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, havsf\u00f6rsurning och invasiva arter n\u00e5gra av de utmaningar haven st\u00e5r inf\u00f6r.","og_url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/","og_site_name":"Deep Sea Reporter","article_published_time":"2024-03-05T15:02:23+00:00","article_modified_time":"2024-03-12T16:24:44+00:00","og_image":[{"width":2000,"height":1055,"url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/isberg.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Lena Scherman","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Lena Scherman","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"10 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/"},"author":{"name":"Lena Scherman","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/person\/8440c67b5dda5c5ae6c70162fedbd434"},"headline":"Klimat och milj\u00f6","datePublished":"2024-03-05T15:02:23+00:00","dateModified":"2024-03-12T16:24:44+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/"},"wordCount":1882,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization"},"image":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/isberg.jpg","keywords":["buller i havet","golfstr\u00f6mmen","havets ekosystem","havsklimat","Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar","plankton","skr\u00e4pet i havet"],"articleSection":["Klimat och Milj\u00f6"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/","name":"Klimat och milj\u00f6 - Deep Sea Reporter","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/isberg.jpg","datePublished":"2024-03-05T15:02:23+00:00","dateModified":"2024-03-12T16:24:44+00:00","description":"V\u00e5r planet \u00e4r beroende av haven som klimatreglerare. Samtidigt syns effekterna av v\u00e5ra utsl\u00e4pp tydligast i haven. Idag \u00e4r \u00f6verg\u00f6dning, klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, havsf\u00f6rsurning och invasiva arter n\u00e5gra av de utmaningar haven st\u00e5r inf\u00f6r.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/isberg.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/isberg.jpg","width":2000,"height":1055},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/klimat-och-miljo\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Klimat och milj\u00f6"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#website","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/","name":"Deep Sea Reporter","description":"Ett digitalt magasin om havet","publisher":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#organization","name":"Deep Sea Reporter","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg","contentUrl":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/dsr-bla-ny-logga.svg","width":834,"height":504,"caption":"Deep Sea Reporter"},"image":{"@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/logo\/image\/"}},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/#\/schema\/person\/8440c67b5dda5c5ae6c70162fedbd434","name":"Lena Scherman"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33145","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=33145"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33145\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/33146"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=33145"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=33145"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.deepseareporter.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=33145"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}